tag:blogger.com,1999:blog-22732121393454992052024-03-05T06:50:07.415-08:00TATOLI - A Voz de TimorHaklaken Informasaun!Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.comBlogger196125tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-25983765450198499232014-09-07T10:37:00.001-07:002014-09-07T10:37:34.234-07:00INA LOU: Memori Tentang Timor Leste<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left; width: 120px;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2FjQNuJbKB6YJIkrw_NtZbiJ-JqjPbRv-GZNZ7ja0CGb4X18B4O4Ulu6hqLTOmBZVmlPfnhpwSKWsDOlefNsCBh0wny_KXdAxeHmOcguWwQE-7ohqzv660Zb-QQFctKnx0PImAbZ1HKI/s1600/20140905Seniman_Asal_Timor_Leste.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2FjQNuJbKB6YJIkrw_NtZbiJ-JqjPbRv-GZNZ7ja0CGb4X18B4O4Ulu6hqLTOmBZVmlPfnhpwSKWsDOlefNsCBh0wny_KXdAxeHmOcguWwQE-7ohqzv660Zb-QQFctKnx0PImAbZ1HKI/s1600/20140905Seniman_Asal_Timor_Leste.jpg" height="133" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #777777; font-family: 'Open Sans', sans-serif; line-height: 15.1199998855591px; text-align: left;"><span style="font-size: x-small;">Seniman asal Timor Leste, Maria Madeira dan sebuah lukisan yang bertajuk "Ibu Pertiwa I,II,dan III" di pembukaan pameran INA LOU, Taman Ismail Marzuki, Jumat (5/9), Jakarta. (ANTARA News/ Intan Umbari Prihatin)</span></span></td></tr>
</tbody></table>
Jakarta (ANTARA News) - Masih ingatkah akan kejadian perang saudara di Timor Timur saat daerah tersebut berintegrasi dengan Indonesia pada 1976.<br />
<br />
Tak sedikit warga Timor Leste yang ingin keluar dari daerah karena tidak ingin dengan Indonesia.<br />
<br />
Termasuk Maria Madeira, seniman asal Timor Leste yang menghabiskan waktunya di Autralia.<br />
<br />
Ia mengingat semua kejadian yang ada di Timor Leste ketika tragedi antara Indonesia dan Timor Leste.<br />
<br />
Maria mengingat memorinya di Timor Leste dengan media seni rupa.<br />
<br />
Karyanya tersebut pertama kalinya ditampilkan di Indonesia pada Jumat malam (5/9) dengan tema INA LOU atau dalam bahasa Timor yang berarti Ibu pertiwi, di Galeri Cipta II , Taman Ismail Marzuki Jakarta.<br />
<br />
Dengan memori-memorinya dia menjadi wanita Timor leste pertama yang menggelar pameran karya seni di Indonesia.<br />
<br />
"Ini adalah pameran yang paling berkesan untuk saya. Karena pameran ini pertama kali di Indonesia dan pesan saya tersampaikan untuk hubungan Indonesia dan Timor Leste," ucap Maria ketika ditemui saat pembukaan pameran di TIM, Jakarta.<br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
Sebelumnya karyanya pernah dipamerkan di negara lain seperti di Australia, Portugal, Brazil, Macau, dan Timor Leste.<br />
<br />
"Saya sesungguhnya tidak bisa mengungkapkan dengan kata-kata apa isi hati saya tetapi saya hanya bisa mengungkapkan dengan karya saya.salah satunya hasil karyanya yang bertajuk 'isu kontemporer'," katanya.<br />
<br />
Maria dalam karya tersebut menceritakan Timor Leste.<br />
<br />
Salah satu karya yang paling disenanginya adalah "Ibu Pertiwi I, II, III".<br />
<br />
Dia membuat lukisan tersebut dengan bahan daun sirih dan dengan latar biru.<br />
<br />
"Karya ini saya buat selama 2 tahun dan bahan dasar dari lukisan ini adalah daun sirih," tuturnya<br />
<br />
Karya yang dipamerkan Maria Madeira terdapat 23 karya di antara karya lukisan, ukiran, gamba, kolase media, dan seni instalasi.<br />
<br />
Karya tersebut dilengkapi dengan bahan-bahan alami seperti pinang, tanah merah, bubuk kopi, dan "Tais" kain tradisional Timor Leste.<br />
<br />
Pembukaan pameran ini dihadiri juga oleh Penasihat Presiden Republik Indonesia untuk bidang politik Internasional dan Nasional, Francisco Lopes Da Cruz.<br />
<br />
Pameran ini juga digelar dari 5-15September 2014 di Galery Cipta II, Taman Izmail Marzuki, Jakarta Pusat.<br />
<br />
Editor: Ruslan Burhani<br />
Jumat, 5 September 2014<br />
http://www.antaranews.com/berita/452196/ina-lou--memori-tentang-timor-leste#.VAsVRUqE0MU.facebookAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-91487758251063104502014-09-03T11:03:00.001-07:002014-09-03T11:03:13.016-07:00Indultu ba Prizioneira Lucia, Desizaun PR Sala ba Kondenadu Korruptu<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Husi : Florencio Ximenes</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRJXQiG_AUVEVatCJnE3v-3C_ycaKBkMQj2TDmwR0rTGh9nhk_cQzUHhRIn1txR5rbjAk9WgF1aCoMvFsY1zZ8xplskRjszhDI4B_26DI8i7vKoOrmMDgZgJoewsgwBFdh7evwmgMyyUA/s1600/lucia+lobato+timor.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRJXQiG_AUVEVatCJnE3v-3C_ycaKBkMQj2TDmwR0rTGh9nhk_cQzUHhRIn1txR5rbjAk9WgF1aCoMvFsY1zZ8xplskRjszhDI4B_26DI8i7vKoOrmMDgZgJoewsgwBFdh7evwmgMyyUA/s1600/lucia+lobato+timor.jpg" height="200" width="150" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">DILI: Sosiedade Sivil no deputadu sira iha bankada Parlamentu Nasionál hatete, Prezidente Repúblika iha kompetensia fó indultu ba prizoneiru sira ne’e tuir Konstituisaun, maibé konsidera desizaun ne’e sala ba kondenadu korruptu hanesan eis Ministra Lucia Lobatu.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Entetantu, Primeiru Ministru Interinu, Fernando La Sama de Araujo no Xefi Caza Sivil, Fidelis Magalhaens konsidera desizaun ne’e tuir konstituisaun RDTL. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Tuir Fidelis katak, desizaun PR nian bazeia ba rajaun umanitaria forte no kreadibel, ne’ebé la trava desizaun judisiál. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Maibé, Organizasaun Naun-Govermental Lalenok Ba Ema Hotu (LABEH) no Luta Hamutuk konsidera desizaun ne’e hamate ona dignidade Prezidente Repúblika rasik. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Diretór Ezekutivu LABEH, Gil Da Silva Guterres hatete, LABEH la kontente tebes ho desizaun Prezidente Repúblika Taur Matan Ruak ne’ebé fó indultu ba prizoneira Lucia Lobatu iha selebrasaun loron Konsulta Popular 30 fulan-Agostu tinan ida ne’e. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Gil konsidera desizaun PR Taur fó indultu ba kondenadu korruptu eis Ministra Justisa Lucia Lobatu ne’e hanesan toleransia ba korruptu sira.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"></span></div>
<a name='more'></a><span style="font-family: inherit;"><br /></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ami la kontente tanba desizaun Presidente Repúblika fó indultu ba Lucia Lobato ne’ebé tama prizaun tanba komete korupsaun maibé ita fó indultu ne’e hanesan insulta boot ida ba Estadu no Nasaun liliu prinsipiu demokratiku nasaun nian,”dehan nia liu husi konferensia imprensa iha edefisiu LABEH -Comoro, horisehik.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Maski nune’e, LABEH respeitu ba desizaun PR nian tanba hanesan direitu progregativu katak direitu ne’ebé garantidu iha Konstituisaun RDTL nian.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Maibé, nia lembra, haree ba kompromisiu PR rasik durante iha kampaña dehan katak “Ha’u sei la fó indultu ba ema kriminozu sira, ema korruptu sira hanesan Prezidente Jose Ramos Horta halo”.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ida ne’e ita nia Prezidente Repúblika ko’alia hela de’it no bebeik hela inklui repete hela iha nia kampaña sira,”nia lamenta.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Nia akresenta, Prezidente Repúblika ne’ebé LABEH admira durante tinan tolu (3) tanba kada tinan iha loron 21 too 22 fulan-Agusto halo deklarasaun asset ba Tribunál Rekursu.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Mais buat sira ne’e la vale hotu kuandu Prezidente Repúblika fó indulto ba Prizoneira Lucia Lobatu,”nia garante.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Los iha kodiku penal artigu 122 ko’alia kona ba indultu ka hasai tiha ema husi prizaun, mas ida ne’e ita ko’alia kona ba dadur ka prizoneira ne’ebé tama tanba komete públiku korupsaun”.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Nia afirma, fó indultu ba prizoneira komete korrupsaun ne’e izemplu fó ba nasaun no komitmentu inklui prinsipiu saida atu Prezidente Repúblika husik hela no hametin.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Maibé, antes ne’e, Ministru Justisa Dionisio Babo mós ko’alia kona ba Konstituisaun no dekretu lei ne’ebé sai tiha ona ba públiku. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Ministru Babo hatete, Prezidente Repúblika fó indultu ba prizoneiru na’in lima (5) ne’e bazeia ba direito Predikatoriu ne’ebé hakerek iha konstituisaun RDTL.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ne’ebé ha’u hatene katak dekretu ne’e sai tiha ona maibé ami seidauk simu karta ida husi Prezidente Repúblika,”dehan nia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Aliende ne’e, LABEH mós rekoñese antes prizoneira Lucia Lobatu tama prizaun moras ona maibe fo indultu ba Lucia Lobatu laos uniku opsaun.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ita bele fó opsaun rua hanesan tahanan ruma atu nia bele goza oportunidade exlusivu hodi halo tratamentu saude ou livre kondisional para ita bele eduka hela semak halo korrupsaun nia tama ba prizaun,”tenik nia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Nia dehan, valor KAK, MP no PDHJ iklui Tribunál laiha ona tanba lori korruptu sira ba prizaun pois Prezidente Repúblika ba hasai fali.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ita hamate tiha ona prinsipiu instituisaun ne’ebé ita harii atu hamate no kombate korrupsaun,”.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Gil dehan,Tribunal fo Pena ne’e iha Tinan 5 ba Lucia Lobatu ne’e tuir lolos livre iha iha loron 22 fulan-Janeiru 2018 tanba Preizoneiru Lucia Lobato foin tama iha 22 fulan-Janeiru 2013.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Nia informa, foin tinan 1 fulan 6 metade husi pena mós seidauk too tan maibé Christopher Henry Samsom ne’ebé eziste hamutuk ho LABEH atu luta ba kombate Korrupsaun.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ba kazu ida dehan konspirasaun politiku ida kona ba falsifikasaun dokumentus ba husik nia iha prizaun tinan 3 fulan 6, agora liu tiha ona nia metade pena fulan 19 tiha ona tuir lolos nia livre ona,”dehan nia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ha’u laos kestiona ida ne’e atu fo livre ba Christopher maibé ha’u husu favor ba Prezidente Repúblika atu esplika ofisialmente razaun fundametu saida mak husik dadur Lucia Lobatu”.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Iha fatin ketak, Peskizador Luta hamutuk, Zenilton Neves hatete, Prezidente Repúblika iha direitu priodikativu atu fó indultu no nia haree merese ona no la viola konstituisaun.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ami haree katak direitu Prezidente Repúblika iha duni maibé tenke haree kazu antes fó indultu tanba kazu eis Ministra Justisa Lucia Lobatu komete korrupsaun maske osan kiik maibé presiza halo nia senteze tuir data determinadu,”dehan nia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Tanba tuir nia, fó indultu ba prizoneira komete kazu korrupsaun sei fó prezente la diak iha futuru.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Autor korrupsaun bo’ot mos aban bairua ita sei fo indultu n’ebe loke ona dalan ba korruptor sira”,tenik nia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ami nia hanoin kazu koruupsaun ne’e hanesan krime extra-ordinariu ne’ebe ita labele uza dalan indultu”.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Nia afirma, prizoneira Lucia Lobatu koopera di’ak liu ho justisa maibé labele fó indultu tanba komete korrupsaun ne’ebé tenke fó zero toleransia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Entretantu, Vise Prezidente Komisun A, Arão Noe De Jesus mós hatete, desizaun Prezidente ne’e tuir konstituisaun RDTL.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Maibé nia afirma, Prezidente Repúblika nia kompetensia mak atu fó redusaun ba prizoneira sira la’os halo indultu hodi livre.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Indultu ne’e normalmente fó ba prizoneiru sira maibé la haree karakter involvimentu kazu hanesan nia komete korrupsaun, violasaun domestika no na’ok sasan no oho ema tanba indultu ne’e inzeral,”nia afirma.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Entretantu, Primeiru Ministru Interinu, Fernando La Sama de Araujo hatete, prizoneiru na’in lima inklui Lucia Lobato ne’ebé Prezidente Repúblika fó ne’e tuir kompetensia ne’ebé konstituisaun RDTL.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ha’u hanoin ne’e ema seluk labele fo kometariu tanba ne’e kompetensia propriu ne’ebe mak konstituisaun fo ba prezidente atu deside atu halo kaman ba prizoneiru no indultu,”tenik.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Tuir lei nia dehan, Governu mak propoin naran ba prezidente liu husi kriteria hanesan nia komportamentu no saude tanba governu mak besik liu prozoneiru mak presidente deside.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Antes ne’e, tuir Vise Prezidente Bankada FRETILIN, Josefa Pereira hatete, atu fó perdaun no indultu ba prizoneiru ne’e kompetensia Prezidente Repúblika tuir Konstituisaun, maibé dehan nia, Prezidente tenki analiza didi’ak ba tipu kazu ne’ebé prizoneiru sira involve.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Ha’u hanoin para prosimu ne’e ita hanoin didiak no halo pertimbangkan didiak oituan no halo avaliasaun didiak mak ita bele fó indultu no fó ita nian klemensia ka perdaun ba kazu-kazu sira hanesan ne’e,”dehan nia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Vise Prezidente Bankada CNRT, Domingas A. Da Silva ‘Bilou-Mali’ reforsa katak, desizaun PR Taur loke dalan ba koruptu sira ne’ebé dadaun nakonu iha Timor-Leste atu kontinua na’ok osan povu nian.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Membru Bankada Partido Demokratiku, Virgilio Hornai mós konsidera, desizaun PR Taur la justu, tanba fó de’it indultu ba prizoneira Lucia no prizoneira ida seluk ne’ebé uluk hamutuk ho Lucia (eis director MJ nian) husik nafatin iha prizaun.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">https://www.facebook.com/pages/Jornal-Independente/231008046963525</span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-79569456321053847972014-09-02T05:57:00.001-07:002014-09-02T05:57:49.558-07:00Timor Leste, Lawan Perdana Indonesia di Asian Games 2014<div style="text-align: justify;">
Seperti apa jadwal lengkap Indonesia di Grup E?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFl7gLbMBKAiHD2-6VJCFaOnkF8cILLh-NoaVsRdXNU2CATMe0_WCz3PnCKFfKO7GbBNyj-_qEArE6ITuiFx7gdz7sqvUtq9vFwgwPfO8uB5RO2QxPZjS6I0nNYaF95rr7YNPqrJT7xtE/s1600/Indonesia+vs+Timor+Leste+14+Desember+2013.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFl7gLbMBKAiHD2-6VJCFaOnkF8cILLh-NoaVsRdXNU2CATMe0_WCz3PnCKFfKO7GbBNyj-_qEArE6ITuiFx7gdz7sqvUtq9vFwgwPfO8uB5RO2QxPZjS6I0nNYaF95rr7YNPqrJT7xtE/s1600/Indonesia+vs+Timor+Leste+14+Desember+2013.jpg" height="128" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
VIVAbola - Setelah dua edisi absen, tim nasional (timnas) Indonesia dipastikan tampil kembali pada Asian Games XVII yang digelar di Incheon, Korea Selatan, 9 September-4 Oktober 2014. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Pada babak penyisihan, Indonesia berada di Grup E bersama Maladewa, Timor Leste, dan Thailand. Dua tim teratas akan mendapat kesempatan melaju ke babak 16 besar yang menggunakan sistem gugur. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Perjalanan Indonesia akan dimulai pada 5 September 2014. Di laga perdana, Garuda Muda yang dihuni pemain-pemain U-23 dan tiga pemain senior akan bertemu dengan Timor Leste di Goyang Stadium. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Indonesia U-23 dan Timor Leste terakhir kali bertemu pada SEA Games 2013. Sama-sama tergabung di Grup B, Timor Leste sempat memaksa Garuda Jaya bermain imbang tanpa gol di babak penyisihan. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<a name='more'></a><br /><br />
<div style="text-align: justify;">
Di laga kedua, Indonesia akan bertemu Maladewa. Kedua tim akan bertarung di Incheon Football Stadium, 18 September 2014. Sedangkan di laga pamungkas, pasukan Aji Santoso akan bertemu musuh bebuyutan Thailand di lokasi yang sama, pada 22 September 2014. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Timnas U-23 Thailand sebelumnya sempat mempermalukan Manahati Lestusen cs pada SEA Games 2014. Di babak penyisihan, Thailand memperdaya Garuda Muda dengan skor 4-1 dan menang tipis 1-0 di partai final. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jadwal Lengkap Grup E Asian Games 2014</div>
<div style="text-align: justify;">
15 September 2014:</div>
<div style="text-align: justify;">
Timor-Leste Vs Indonesia (Goyang Stadium)</div>
<div style="text-align: justify;">
Thailand Vs Maldives (Goyang Stadium)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
18 September 2014:</div>
<div style="text-align: justify;">
Maladewa Vs Indonesia (Incheon Football Stadium)</div>
<div style="text-align: justify;">
Thailand Vs Timor-Leste (Incheon Football Stadium)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
22 September 2014:</div>
<div style="text-align: justify;">
Maladewa Vs Timor-Lest (Ansan Wa~ Stadium)</div>
<div style="text-align: justify;">
Indonesia Vs Thailand (Incheon Football Stadium)</div>
<div style="text-align: justify;">
(one)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
© VIVAbola</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-44570652015631070902014-09-02T04:53:00.000-07:002014-09-02T04:53:14.008-07:00Our land is girt by oil-rich sea … that we steal from East Timor<span style="font-size: xx-small;">Tuesday, 2 September 2014</span><br />
<span style="font-size: large;">Our land is girt by oil-rich sea … that we steal from East Timor</span><br />
<br />
<b>Clinton Fernandes</b><br />
<br />
Asia-Pacific<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkx7JGCyHOvZSlsTxuL7cI0kotWt6URWiyE5VS1qjzRZOSxYh58e16S5ZEwLK2FF2ODrgzxEZS-lmOp8atfn8o-mRsXDMZSUwXqFlg8xuzygb7iVIEw_2nxFTlDU9HaBfnsaLkHggx5sc/s1600/140303_east_timor_oil_graffiti_dili_aap.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkx7JGCyHOvZSlsTxuL7cI0kotWt6URWiyE5VS1qjzRZOSxYh58e16S5ZEwLK2FF2ODrgzxEZS-lmOp8atfn8o-mRsXDMZSUwXqFlg8xuzygb7iVIEw_2nxFTlDU9HaBfnsaLkHggx5sc/s1600/140303_east_timor_oil_graffiti_dili_aap.jpg" height="112" width="200" /></a></div>
Australia has been flouting international law since 2002, taking billions of dollars in oil revenue that should rightfully belong to East Timor. No wonder we’re being so cagey about the East Timor spying allegations.<br />
<br />
In the Senate yesterday, independent Senator Nick Xenophon asked Attorney-General George Brandis about reports in the Fairfax press that a former spy and his lawyer might be charged with disclosing classified information about Australian espionage against East Timor.<br />
<br />
East Timor is alleging before a three-person arbitration panel in The Hague that Australia breached international law by bugging East Timor’s cabinet rooms during the 2004 bilateral negotiations over the Timor Sea Treaty. A key witness for East Timor is a former spy who is said to be the director of all technical operations for the Australian Secret Intelligence Service, which allegedly conducted the bugging operation using the Australian aid program as a cover. On December 3, 2013, the Australian Security Intelligence Organisation raided his house and the office and home of Bernard Collaery, a former attorney-general of the Australian Capital Territory who is providing legal advice to the government of East Timor. ASIO seized documents and data containing correspondence between East Timor’s government and its legal advisers.<br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
The former spy, known as Witness K, is due to testify at The Hague on September 27.<br />
<br />
“It is quite distasteful to see Australia’s intelligence services being used to deprive the people of East Timor of their principal economic asset.”<br />
<br />
Xenophon wanted to know whether the government would permit Witness K to travel to The Hague unimpeded (provided, of course, that the identities of current and former ASIS officers were not disclosed). After all, if he were prevented from giving evidence, that would impede a fair hearing. Brandis gave the standard defensive formulation: the matter is “currently before an international arbitral tribunal” and “it is the longstanding practice of Australian governments not to comment on matters currently before international arbitration”.<br />
<br />
East Timor is a fragile, new state, barely more than a decade old. It would like to draw a maritime border halfway between the Australian and East Timor coasts, as it is entitled to do under the UN Convention on the Law of the Sea. However, in March 2002, just two months before East Timor became independent, Alexander Downer, then Australia’s foreign minister, announced that henceforth Australia would exclude all disputes relating to the delimitation of maritime zones from the compulsory jurisdiction of the International Court of Justice and the International Tribunal on the Law of the Sea. This meant that East Timor has the law on its side but can derive no benefit from that fact.<br />
<br />
In 2004, Australia agreed to a median line boundary — with New Zealand, when we established a maritime boundary to resolve overlapping claims off the coast of Norfolk Island.<br />
<br />
If international law were to apply, East Timor would be entitled to 100% of the oil and gas on its side of the median line in the Timor Sea. This includes the single most crucial resource, namely the Greater Sunrise field, the bulk of which lies just outside the lateral boundary of the Gap.<br />
<br />
It is quite distasteful to see Australia’s intelligence services being used to deprive the people of East Timor of their principal economic asset. Since 1999, Australia has taken more than $4 billion in oil revenue that should rightfully belong to East Timor. Having taken a large portion of the wealth of one of the poorest countries in Asia, the Australian government has given back about $0.4 billion in bilateral and multilateral assistance, and about $0.5 billion in military assistance. This means that East Timor, believe it or not, is Australia’s largest international donor. This is not a typo.<br />
<br />
http://www.crikey.com.au/2014/09/02/our-land-is-girt-by-oil-rich-sea-that-we-steal-from-east-timor/?wpmp_switcher=mobileAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-29603970901891375492014-09-02T04:45:00.001-07:002014-09-02T04:46:28.544-07:00Timor-Leste salva mapa democrático do Sudeste Asiático<span style="font-size: xx-small;">Por Agência Lusa</span><br />
<span style="font-size: xx-small;">publicado em 30 Ago 2014 - 11:00</span><br />
<span style="font-size: xx-small;"><br /></span>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgECxe1FzBVfqNA4xV9S6ePVp_02kwNO_sM8mhmy7bX-_9IxeIVndBEt7OpXTQ_egAvvmbgNE_7deQY7norJTaQD9jIvla8kFLQZXcGA-ZEL9I_ePDz5Gw3JpVKSraT_E8HBIAlloT29LI/s1600/81Xanana+dansa.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgECxe1FzBVfqNA4xV9S6ePVp_02kwNO_sM8mhmy7bX-_9IxeIVndBEt7OpXTQ_egAvvmbgNE_7deQY7norJTaQD9jIvla8kFLQZXcGA-ZEL9I_ePDz5Gw3JpVKSraT_E8HBIAlloT29LI/s1600/81Xanana+dansa.jpg" height="176" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Xanana Mari Dansa Demokrasia</td></tr>
</tbody></table>
Os processos eleitorais em Timor-Leste têm sido elogiados pela comunidade internacional, embora tenham existido algumas acusações de compra de votos<br />
A experiência democrática da jovem nação de Timor-Leste tem-se destacado na região do Sudeste Asiático, onde a maioria dos ensaios de democratização ainda sofrem constantes testes de resistência.<br />
<br />
Timor-Leste é o único país do Sudeste Asiático que ainda não foi aceite como membro pleno da Associação das Nações do Sudeste Asiático (ASEAN), cujo objetivo político principal é "fortalecer a democracia, melhorar a boa governança e o Estado de Direito e promover e proteger os direitos humanos e as liberdades fundamentais".<br />
<br />
Metade dos Estados-membros da ASEAN são liderados por monarquias constitucionais ou regimes comunistas e os valores democráticos apregoados são facilmente postos em causa, como a liberdade religiosa ou o direito à manifestação.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
Singapura, o único membro que tem tornado públicas as suas objeções à entrada de Timor-Leste na ASEAN, é considerada um regime semi-autoritário.<br />
<br />
As disputas e as tensões políticas persistem entre alguns países da região, o que ameaça a estabilidade regional, e os atos eleitorais são frequentemente manchados por problemas de segurança e acusações de fraude.<br />
<br />
A Freedom House, que avalia as liberdades políticas e civis em todo o mundo, aponta, no relatório de 2014, como “não livres” os territórios do Brunei, Laos, Mianmar o Vietname e como “parcialmente livres” o Cambodja, as Filipinas, a Indonésia, a Malásia, Singapura, a Tailândia, Timor-Leste e o Vietname.<br />
<br />
Nos últimos anos, apenas a Indonésia foi considerada “livre”, mas a adoção em 2013 de uma lei que regula as organizações da sociedade civil foi encarada pela Freedom House como uma porta aberta para os governos dissolverem organizações com as quais não concordam.<br />
<br />
O maior país do Sudeste Asiático consolidou a sua democracia ao eleger, em julho, Joko Widodo, um homem de negócios que cresceu em bairros de lata, para Presidente da República, mas, num país onde alguns candidatos distribuem notas de rúpias durante os comícios, as acusações de fraude exigiram a intervenção do Tribunal Constitucional.<br />
<br />
Muitos destes jovens países têm uma história recente de guerra, colonização e sucessivas violações de direitos humanos, pelo que o patriotismo e o crescimento económico parecem ser mais importantes do que certas liberdades, ao contrário do que acontece, por exemplo, nos Estados Unidos, cuja identidade se baseia na democracia.<br />
<br />
É o caso de vários jovens do Brunei - país que recentemente adotou algumas leis islâmicas consideradas violações de direitos humanos, como amputação de membros por roubo e apedrejamento até a morte por sodomia -, que defendem a lei e o sultão, mostrando-se gratos pelas condições de vida no seu país.<br />
<br />
A um ano do esperado nascimento da comunidade económica das nações do sudeste asiático, onde vivem cerca de 600 milhões de pessoas, vários países da região têm registado um crescimento económico e tecnológico significativo, mas a corrupção e a pobreza continuam a ser preocupantes.<br />
<br />
O peso das forças militares na política é outra constante na região, sendo o golpe de estado do passado dia 22 de maio na Tailândia o exemplo mais recente, numa altura em que vários ensaios democráticos do Sudeste Asiático registam contratempos.<br />
<br />
Apesar de ser a nação mais recente do bloco, com apenas 12 anos, e da falta de quadros, Timor-Leste é um dos poucos casos que mantém um regime partidário a funcionar.<br />
<br />
Os processos eleitorais em Timor-Leste têm sido elogiados pela comunidade internacional, embora tenham existido algumas acusações de compra de votos.<br />
<br />
Porém, há receios de que a democracia em Timor-Leste se deixe contagiar pelos males da região, sobretudo desde maio de 2014, quando foi aprovada a nova lei da imprensa que permite a um conselho revogar as licenças dos jornalistas e multá-los.<br />
<br />
Tal como os seus vizinhos, Timor-Leste apresenta um grande fosso entre as elites e os mais pobres e casos de corrupção, como o da ex-ministra da Justiça, Lúcia Lobato, que foi condenada a cinco anos de prisão e ao pagamento de 4000 dólares.<br />
<br />
Na véspera de celebrar o 15.º aniversário do referendo que abriu a porta à independência, em Timor-Leste a luta continua, agora pelo desenvolvimento.<br />
<br />
http://www.ionline.pt/artigos/mundo/timor-leste-salva-mapa-democratico-sudeste-asiatico/pag/-1Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-66161045408485484552014-09-01T01:49:00.000-07:002014-09-01T01:49:45.912-07:00UNODC ho KAK Assina MoU Prevee Korrupsaun<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Husi: Aquino Campos
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYuUxVZm-u6bhN6SB6vx7zlQ0B2BjQY5RDw8rXSFEhOYQT8lfWofEO9ZydW1WrMQslU8zogVN5FU0_yrEPso_vpzRXUSx46vOf7s_hYdTgNiFYwMUQ3_QRRYRI_uMMSac7kqmSEABffp0/s1600/unodc+-+cac+timor+leste+corrupcao.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYuUxVZm-u6bhN6SB6vx7zlQ0B2BjQY5RDw8rXSFEhOYQT8lfWofEO9ZydW1WrMQslU8zogVN5FU0_yrEPso_vpzRXUSx46vOf7s_hYdTgNiFYwMUQ3_QRRYRI_uMMSac7kqmSEABffp0/s1600/unodc+-+cac+timor+leste+corrupcao.png" height="200" width="200" /></a></div>
DILI: United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) ka Tribunál ba Droga no krime Korrupsaun assina Nota Intendimentu (MoU) iha area tolu atu kombate no prevene korrupsaun iha Timor-Leste.<br />
<br />
Komisariu Komisaun Anti Korrupsaun (KAK) Aderito Tilman hatete, durasaun kooperasaun liu husi assina nota intendumentu ho United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) ne’e durante tinan tolu, hahú husi tinan 2014 too 2017.<br />
<br />
Nia dehan, kooperasaun ne’e finansia husi Governu Norwegia ho orsanmentu montante hamutuk millaun $1,270 dollar Amerika. <br />
<br />
“Area tolu ida maka dezenvolvimentu estrategia kombate korrupsaun, akompaña planu asaun no kapasitasaun ba funsionariu tantu iha area prevensaun, area edukasaun peskiza no iha area investigasaun kriminal,”hateten Komisariu KAK ba Jornalista sira liu husi konferensia Imprensa, iha KAK, horsehik. <br />
<br />
Nia hatutan, liu husi kooperasaun ne’e sei fó mós kapasitasaun ba funsionariu Komisaun Anti Korrupsaun liu husi formasaun, seminariu ka konferensia atu hasa’e kapasidade no kapasita institusional iha tekniku, etika, no mekanismu disiplina. <br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
“Ami mós iha tempu badak esforsu para hetan aprovasaun ba lei organika KAK nian atu nune’e iha area ida-idak hala’o ninia servisu tuir lei organika. Nune’e funsionariu balun ne’ebé mak hala’o nia servisu lalos tenke hetan sansaun disiplinar, tanba ne’e mós fasparte ida husi institusionál,”hateten Komisariu KAK Aderito Tilman. <br />
<br />
Tan ne’e, Timor-Leste presiza esforsu makás parseria ho UNODC liu husi Governu Norwegia no parseria nafatin ho media sira, hodi kombate korrupsaun iha Timor-Leste. <br />
<br />
“Ita boot sira hanesan matan tilun, ain no liman ba Komisaun Anti Korrupsaun (KAK), tanba KAK, Ministériu Públiku no Tribunál la’o mesak ita sei labele atinji buat ida maibé ita esforsu hamutuk mak ita bele prevene no kombate korrupsaun iha ita nia rain,”nia informa.<br />
<br />
Iha fatin hanesan, Country Manager United Nations Office on Drugs an Crime (UNODC), Troels Vester hatete, assina nota intendimentu ne’e atu servisu hamutuk ho Komisaun Anti Korrupsaun komesa iha loron ohin (horsehik). <br />
<br />
Nia dehan, nasaun Timor-Leste hanesan nasaun independente ida, tanba ne’e presiza servisu makás atu hala’o dezenvolvimentu, maibé atu hadi’ak liu tan tenke kumpri lei no ordem, maski nune’e tinan rua ba kotuk Governu Timor-Leste ho Komisaun Anti Korrupsaun (KAK), halo ona servisu makás. <br />
<br />
Tuir nia katak, ho kooperasaun ne’e atu halo balansu servisu ba investigasaun korrupsaun. Tan ne’e, presiza kria estratejia nasional atu fó assistensia ba Governu hodi kombate korrupsaun ne’ebé mak importante iha Timor-Leste. <br />
<br />
“Servisu ne’e sei komesa aban ona, maibé hatene katak iha loron 9 Dezembru loron Internasional Korrupsaun ita sei lansa iha ne’eba,”dehan nia. <br />
<br />
“Ami hein katak sei aprezenta ba KAK no Governu kona ba estratejia nasionál kombate korrupsuan nian, ne’ebé mak sei aprezenta husi nasaun ba Governu Timor-Leste oinsa atu kombate korrupsaun,”nia informa.
Aliende ne’e, nia dehan, UNODC sei fó kapasitasaun ba instituisaun KAK kona ba detensaun no prenvensaun iha area kombate korrupsaun. Sei fó mós formasaun kona ba labele involve iha kazu korrupsaun ninian.
“Ami nia formador sira la mai husi nasaun ida deit, maibe mai husi nasaun barak,” nia hatete.
<br />
<br />
https://www.facebook.com/pages/Jornal-Independente</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-87238185038882872002014-08-31T03:40:00.000-07:002014-09-01T03:41:15.546-07:00Biografia da Ordem dos Condecorados 30 Agosto 2014<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="aboveUnitContent" style="background-color: white; margin-bottom: 15px; margin-top: 15px;">
<div class="userContentWrapper">
<div class="_wk">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEZEXqOAP0aGYjVRFFz1sssK4rfL5k_WlGKIfFSJBUkwcTXGYYbvX9eS33Ij5f00EYI0-5XUK47WZbOOzrwSzoUKYVyN5agbDxNwZmvk9Ze1MepJT3lKgsnHsrkEdFAtO-L27am3hrzTg/s1600/odem+do+estdo+tl.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEZEXqOAP0aGYjVRFFz1sssK4rfL5k_WlGKIfFSJBUkwcTXGYYbvX9eS33Ij5f00EYI0-5XUK47WZbOOzrwSzoUKYVyN5agbDxNwZmvk9Ze1MepJT3lKgsnHsrkEdFAtO-L27am3hrzTg/s1600/odem+do+estdo+tl.jpg" height="145" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto <a href="https://www.facebook.com/presidenciatl?fref=photo">PR FB</a></td></tr>
</tbody></table>
<div style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px; text-align: justify;">
BIOGRAFIA DOS MEMBROS DA SOLIDARIEDADE A SER CONDECORADOS NO DIA 30 DE AGOSTO DE 2014, PARA LER DURANTE A CEREMÓNIA.</div>
<span class="userContent"><div style="text-align: justify;">
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><br /></span></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Grupo Categorias Colar da Ordem de Timor-Leste:</div>
</span><span class="text_exposed_show" style="display: inline;"><div style="text-align: justify;">
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><br /></span></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
1. <b>DENIS FRENEY</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Denis Freney, de nacionalidade australiana, é condecorado hoje, por SEXA o Presidente da Republica de Timor-Leste, a título póstumo, com o Colar da Ordem de Timor Leste. Está aqui representado pela sua irmã, Margaret Freney.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Na altura em que começou a envolver-se na campanha, a nivel nacional, em prol da independência de Timor-Leste, Dennis Frenney já era uma figura proemiente do Partido Comunista da Austrália e já tinha vários anos de experiência de trabalho no jornal do partido “Tribune”, como jornalista.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em Julho de 1974, Dennis Freney foi contactado por José Ramos Horta, dirigente da ASDT, quando este visitou Austrália, pela primeira vez,com o propósito de sensibilizar os australianos sobre o ideal de independência, defendido, na altura, pela então ASDT- o gérmen da FRETILIN. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<a name='more'></a><br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
A convite de José Ramos Horta, Denis Freney decidiu visitar Timor-Leste, em Outubro de 1974. Durante uma estada de cerca de duas semanas, visitou Dili, Baucau e Maubisse e teve oportunidade de conviver com outros líderes da FRETILIN, dentre os quais, Nicolau Lobato, Ma ‘Huno Bulerek Karataiano, Vicente Sa’he dos Reis e Alarico Fernandes. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Denis Freney foi, <a data-hovercard="/ajax/hovercard/user.php?id=100003475710842" href="https://www.facebook.com/qtcwo.waiula" style="color: #3b5998; cursor: pointer; text-decoration: none;">Guy's Icd</a></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
em dúvida, o pioneiro do primeiro movimento de solidariedade australiana para com Timor-Leste. Timor-Leste passou a ocupar uma boa parte da agenda de trabalhos do Dennis. Com paciência e perseverança, ajudou a estabelecer vários ramos da CIET – Campanha para a Independência de Timor-Leste, em toda a Austrália. Coordenou as emissões públicas da rádio assim como as ligações clandestinas da equipa de rádio, sediada em Darwin, com a rádio Maubere. Trabalhou incansávelmente na produção de um boletim quinzenal – East Timor News– que foi vendido por ele próprio nas ruas de Sydney, distribuído em toda a Austrália e enviado a vários países. Com o seu trabalho persistente de envio de informações para os restantes grupos de solidariedade, partidos e instituições nacionais e internacionais, no período de isolamento de Timor-Leste ou seja , no período mais crítico da nossa Resistência, Denis contribuiu para que o mundo soubesse que a resistencia à ocupação indonésia continuava forte e ajudou assim a travar a campanha indonésia junto da Comunidade Internacional. Durante este período, Dennis Freney foi alvo de perseguição dos agentes dos Servicos de Inteligencia australiana mas não se deixou intimidar por isso.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
No nosso Timor-Leste, livre e independente, reconhecemos hoje o trabalho árduo de todos os nossos amigos que, incondicionalmente, complementaram o trabalho da Resistência Timorense no exterior do país, dentre os quais, se destacou Denis Freney. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Infelizmente Denis Freney não viveu até ao dia do alcance do ideal pelo qual tanto lutou e doou os melhores anos da sua vida. Dennis, foi um incansavel activista da Nação Timorense, morreu, em Sydney, em 1995, vítima de uma doença incurável.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
2.<b> Brian Manning </b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Brian Manning, de nacionalidade australiana, é condecorado hoje, por SEXA o Presidente da Republica Democrática de Timor-Leste, a título póstumo, com o colar da Ordem de Timor-Leste. Está aqui representado pelos filhos Louisa e Brian Manning.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
A pedido do Dennis Freney, um camarada seu do Partido Comunista da Austrália, Brian visitou Timor-Leste, pela primeira vez, em Setembro de 1974, tendo ficado imediatamente entusiasmado com a perspectiva da independência para Timor-Leste, defendida pela FRETILIN.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Absorveu os ideais constatados no terreno e quando regressou a Darwin, decidiu fazer da Causa Timorense, uma causa sua.</div>
</span><span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Dentre os seus incontáveis trabalhos de campanha na Austrália em prol da luta do povo de Timor-Leste pela independência, destacamos os seguintes:</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
1) Em Novembro de 1975, Brian e outros apoiantes australianos, conseguiram fazer chegar a Dili, por via marítima, seis transmissores de rádio com o simples intuito de criar um meio de comunicação entre a FRETILIN e o exterior. Este equipamento acabou por constituir o único meio de comunicação da Direcção da FRETILIN no interior da pátria com a Delegação Externa da FRETILIN e o mundo, até Dezembro de 1978. Brian foi o homem chave, em Darwin, que garantiu o fluxo de informações da Resistência Timorense para o mundo e vice-versa, durante o período de isolamento de Timor-Leste, imposto pelas forças ocupantes.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
2) O segundo envolvimento mais importante do Brian Manning foi a mobilização dos estivadores para o boicote ao carregamento e descarregamento de navios indonésios logo após a invasão. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Enquanto teve forças para lutar pela causa Timorense, Brian Manning deu o melhor de si, utilizando inclusivamente os seus parcos recursos pessoais,para influenciar a opinião pública australiana e internacional. Após anos de esforços continuos, Darwin passou a ser uma base de apoio importante à nossa luta de libertação nacional.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Brian voltou a Timor-Leste em 2000 e teve o prazer de saborear vitória de todos nós. Infelizmente, o nosso amigo Brian Manning, faleceu a 2 de Novembro de 2013, vitima de uma doença incurável.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
3. <b>Greg Shackleton</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Greg Shackleton de nacionalidade australiana, é condecorado hoje, or SEXA o Presidente da Republica Democratica de Timor-Leste, a título póstumo, com o Colar da Ordem de Timor-Leste. Está aqui representado pela sua viúva, a sra Shirley Shackleton.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Greg era um jovem e excelente reporter da TV Melboune no canal 7. Começou a interessar-se por Timor-Leste devido as noticias em destaque de ataques regulares na fronteira entre a Indonésia e Timor Ocidental e sobre a guerra civil em Timor-Leste. Em Agosto de 1975, John Maher, Director de Noticias TV Melboune no canal 7, convidou-o a visitar Timor-Leste. Greg aceitou sem reservas. Ele estava habituado a trabalhar em missões perigosas: incêndios, acidentes no mar, etc. Veio para descobrir a proveniencia dos ataques que os timorenses eram vítimas. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Foi assim que veio a Timor-Leste em 1975 integrado numa equipa de cinco repórteres, do canal nove da Austrália, com a missão de fazer cobertura dos acontecimentos em Timor-Leste durante o período de administração “de facto” de Timor-Leste, pela FRETILIN. Os cinco sabiam que os militares indonésios planeavam um ataque à Balibó mas não se deixaram intimidar, estavam portanto dispostos a ficar para reportar o ataque indonésio a Balibó. Greg Shackleton decidiu identificar a casa onde estavam alojados pintando a bandeira da Austrália e junto a ela, a palavra Austrália, numa das paredes da referida casa. Foi uma tentativa fracassada. A 16 de Outubro de 1975, os cinco foram bruatalmente massacrados e, até a data, ainda não sabe onde estão os seus restos mortais.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
4. <b>Roger East</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Roger East, de nacionalidade australiana, é condecorado hoje, por SEXA o Presidente da Republica Democratica de Timor-Leste, a título póstumo com o colar da Ordem de Timor-Leste. Está aqui representado pelo sobrinho Robert Hallan.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Roger East, jornalista free lancer, veio a Timor-Leste durante o período de administração “de facto” de Timor-Leste pela FRETILIN, aconvite de José Ramos Horta, Secretario de Relacoes Internacionais de Timor-Leste com a missão de investigar a fundo e reportar sobre as circunstâncias de morte dos cinco jornalistas do canal nove da Austrália, durante uma incursão indonésia em Balibó, a 16 de Outubro de 1975. .Acedeu ao pedido do Ramos-Horta mesmo sabendo que estava a pôr em risco a sua própria vida.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
A invasão indonésia a Timor-Leste era eminente nas vésperas da proclamação unilateral da independência de Timor-Leste pelo Comité Central da FRETILIN mas Roger ficou para cobrir o evento. Na véspera da invasão indonésia, só três jornalistas estrangeiros estavam em Timor-Leste. No dia da invasão indonésia, estava apenas o Roger East. Teve oportunidade de escapar mas preferiu ficar com a sua máquina de escrever convencido que iria dar asas à sua profissão de jornalista numa situação perigosa.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Roger pretendia subir as montanhas de Timor-Leste com os nossos destemidos combatentes e de lá, reportar para o mundo sobre as atrocidades indonésias e a resistência inabalável do povo Timorense.Foi impedido de o fazer. Consta que Roger East foi levado para o cais de Díli e abatido a tiro no dia 8 de Dezembro de 1975 e que o seu cadáver foi atirado ao mar juntamente com outros tantos timoreses que tiveram a mesma sorte. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
O povo de Timor-Leste perdeu, no dia 8 de Dezembro de 1875, um grande irmão, no período mais crítico da sua história de luta de libertação nacional. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
5.<b> Robert Wesley Smith</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Robert Wesley-Smith, de nacionalidade australiana, presente nesta cerimónia, distinguiu-se como um dos principais activistas de Timor-Leste, em Darwin, desde os primórdios da nossa luta de libertação nacional.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Começou a actuar pela causa de Timor-Leste após o encontro com José Ramos Horta em 1974 quando este se deslocou a Austrália para pedir apoio dos sindicatos e activistas políticos da Austrália.</div>
</span><span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Dentre os seus inúmeros trabalhos, destacamos:</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
- a tentativa de trazer, por barco, para Timor-Leste: comida, medicamentos e equipamento de rádio em Setembro de 1976. Robert e mais três activistas, Cliff Morris, James Zanilis e Manolis foram presos e submetidos a um julgamento que durou dez dias, sob acusação de terem cometido actividades ilegais. Porque o barco foi capturado e a equipa foi julgada, este evento chamou a atenção do público para o drama timorense.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
- o seu apoio ao único meio de ligação da Resistência Timorense com o mundo, via rádio estabelecida em Darwin, entre 1976-1978;</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
- Em Julho de 1978, em protesto contra o fornecimento dos aviões Bronco OV10 e da bombas napalm pelo governo americano à Indonésia, Rober Wesley Smith anunciou que ia queimar um cão num sítio público de Darwin. A polícia ameaçou-o que o prenderia se levasse avante esta acção. Estavam no local activistas, media, polícia e bombeiros. Robert retirou por baixo da camisa um cão brinquedo. Nenhum cão foi queimado. Robert aproveitou a ocasião para chamar a atenção dos presentes que, enquanto eles estavam preocupados que um cão ia ser queimado, centenas de pessoas de um país vizinho, estavam a ser queimadas pela bomba napalm.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
- Após o massacre de 12 de Novembro, Robert organizou a primeira manifestação de protesto em Darwin e redobrou os seus actos de solidariedade e a sua total dedicação à nossa causa custou-lhe o emprego no funcionalismo público em Junho de 1992. Sem o emprego que lhe consumia uma boa parte do seu tempo, Robert dispôs de muito mais tempo para organizar eventos e manifestações, para enviar materiais para a Resistência, através da Maria do Céu Lopes, incluindo medicamentos e dinheiro e um laptop para Prsidente do CNRM Xanana Gusmão. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Robert esforçou-se para trabalhar em cordenação com outros activistas e grupos de solidariedade assim como com a comunidade Timorense em Darwin. Em 1994, juntamente com os seus dois irmáos, conseguiu entrar nas Filipinas para participar na conferência da Asia-Pacífico em solidariedade com Timor-Leste. Muitos convidados, incluindo líderes Timorenses foram impedidos de participar devido à pressão do governo indonésio sobre o governo das Filipinas.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
O seu trabalho de apoio aos direitos humanos em Timor Leste é conhecido mundialmente, e em 1998, ele foi premiado com o prémio “Denis Freney Memorial Award “ em reconhecimento pelo seu trabalho de excelente solidariedade e persistente com o povo de Timor Leste”, na presença do prémio Nobel da paz, José Ramos Horta.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Finalmente Robert entrou em Timor-Leste em Outubro 1999 para deparar com um país destruído na generalidade. Aqui trabalhou cerca de um ano para a reconstrução e desenvolvimento de Timor-Leste. Asistiu ao primeiro concerto público no Timor-Leste livre, em 07 de Dezembro e continua interessado em apoiar o nosso país de várias formas, incluindo, o projecto de cidades irmãs geminadas Dili-Darwin e de parcerias de amizade entre as comunidade de Kangaroo Valley -Remexio e as de Bega-Natarbora.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Robert e os seus dois irmãos gêmeos, Martin e Peter, constituíram um trio de irmãos incansáveis durante a nossa luta pela libertação da Pátria e é com muito prazer que constatamos hoje, que, no nosso Timor-Leste livre e independente, continuamos a ser acarinhados pelos irmãos Wesley-Smith.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Categorias do Grupo de Medalhas :</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
1. <b>Ken Fry </b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Ken Fry cidadao Australiano, é condecorado, a titulo póstimo, com a Medalha da Ordem de Timor-Leste. Está aqui representado pela sua viúva, a Sra Audrey Fry e filha Kerry Fry.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
O saudoso Ken Fry, de nacionalidade australiana, foi membro do parlamento federal da Austrália, de1974 a 1984. Visitou Timor-Leste 2 vezes como deputado e fez parte do grupo “Deputados por Timor-Leste” que apoiu a causa timorense em Canberra desafiando a política do governo australiano.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em Fevereiro de 1975, Ken Fry respondeu aos apelos da FRETILIN e organizou uma delegação parlamentar, que incluiu o seu amigo do NPartido Trabalhista, o senador Arthur Gietzelt. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Ken falou no Conselho de Segurança da ONU em Abril de 1976, ajudando a obter uma votação contra a invasão de Timor-Leste pela Indonésia. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em Maio de 1977, Ken Fry concordou em participar numa transmissão de rádio tecnicamente ilegal, de Darwin para Timor-Leste, para conversar com os líderes da FRETILIN. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Foi orador em três instâncias internacionais sobre a questão de Timor-Leste, designadamente, no Conselho de Segurança da ONU em Abril de 1976, na Conferência internacional sobre o Timor Leste em Lisboa, em Maio de 1979 e Tribunal Permanente dos Povos, realizada em Lisboa, em 1981. Manteve a sua posição em ajudar a garantir que o assunto sobre Timor-Leste não fosse removido da agenda das Nações Unidas e nunca desistiu de falar sobre o assunto. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Infelizmente, Ken Fry faleceu em Outubro de 2007. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
2. <b>Mary MacKillop Institute</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Mary MacKillop Institute, sediada na austrália, é aqui representado pelas Madres, Josephine e Susan aqui presentes é condecorado com a Medalha da Ordem de Timor-Leste. em reconhecimento pelos inúmeros actos de solidariedade das irmãs da Congregação de São José e de religiosas de outras ordens assim como das colegas que tiveram o previlégio de trabalhar e orar juntos, pela liberdade e justiça em Timor-Leste.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em conjunto, organizaram missas, vigilias e orações por Timor-Leste;</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Intervieram em manifestações públicas; Estabeleceram contactos com políticos e pessoas de influência;</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Ajudaram a fazer campanha de Timor-Leste via rádio, televisão e jornais;</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Prestaram ajudas incontáveis a vários refugiados timorenses pressionando o governo australiano a conceder-lhes asilo político; e </div>
</span><span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Deram assistência no sentido de manter e promover a cultura timorense.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
3. <b>Andrew Haydon Alcock</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Andrew Haydon Alcock, de nacionalidade australiana, aqui presente é condecorado hoje com a medalha da Ordem de Tmor-Leste.</div>
</span><span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Andrew foi incansável no apoio à causa Timorense, actuando especialmente como membro da CIET em Adelaide, de 1975 a 2002. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Era o responsável da Informação e serviu a causa Timorense escrevendo comunicados de imprensa e artigos, concedendo entrevistas e fazendo intervenções públicas em várias ocasiões. Contribuiu para a ligação rádio Darwin-Timor-Leste comprando com dinheiro do seu próprio bolso, dois aparelhos de rádio. Em 1979, organizou uma conferência internacional na Universidade de Adelaide que versou sobre Timor-Leste, Austrália e a Região. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1992,fez parte da delegação “ Missão Paz em Timor”que usou o barco Lusitanio Expresso como meio de protestar contra o Massacre de Santa Cruz em 1991 e de mobilizar a opinião pública para apoiar os direitos do povo de Timor-Leste.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Participou na Conferência de Asia Pacifico sobre Timor-Leste em Kuala Lumpur, Malasia, em 1996. Todos os participantes nessa Conferência foram detidos e deportados , incluindo 3 bispos e dois Timorenses, designadamente, Abel Guterres e Joaquim Fonseca.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 2002, ajudou a fundar a Associação Australiana de Amizade com Timor-Leste, um grupo que tem estado a apoiar projectos no nosso Timor-Leste livre e independente.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
4. <b>Robert Peter Domm</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Robert Peter Domm, de nacionalidade Australiana, é condecorado com a Medalha da Ordem de Timor-Leste.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Visitou Timor -Leste pela primeira vez, no início do 1970. Após a invasão de Timor-Leste, Robert envolveu-se em várias trabalhos em prol dos direitos do povo de Timor-Leste. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1989, ele foi um dos primeiros estrangeiros a visitar Timor-Leste como turista, após 14 anos de isolamento do país, imposto pelo regime de Suharto. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em Setembro de 1990, Robert viajou para as montanhas de Timor Leste com o apoio ativo da resistência clandestina e conseguiu entrevistar o líder do Conselho Nacional da Resistência Timorense, Xanana Gusmão, para a Australian Broadcasting Corporation. Foi uma entrevista exclusiva que trouxe ao mundo informações que reforçaram a campanha na frente externa, incluindo o lobbying nos fora do mundo diplomático.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Robert passou a escrever e a falar amplamente sobre a continuação da resistência armada contra a ocupação indonésia, o crescimento e a força da resistência clandestina, especialmente no seio da geração jovem.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1992, Robert,em co-autoria com Mark Aarons, escreveu o livro "Timor Leste: A Western Tragedy", (“Timor-Leste, uma tragédia do Ocidente”) que contribuiu para aumentar a atenção sobre a luta isolada do povo de Timor- Leste pela libertação da pátria. Mais tarde, juntamente com alguns timorenses e australianos, ajudou a fundar a ETRA , East Timor Relief Association, para a recolha de apoios, de carácter humanitário, para o povo de Timor Leste. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
5. <b>Helen Hill</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Dra. Helen Hill, de nacionalidade Autraliana, visitou Timor-Leste, pela primeira vez, em 1975, para trabalhos de pesquisa para o seu curso de mestrado. Após a invasão de Timor-Leste, ajudou a fundar a AETA - Associaçãode Timor-Leste e Austrália. No início de 1976, escreveu o livro intitulado, "Timor Story” para explicar aos australianos a situação de Timor-Leste. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Foi a Nova York para ajudar o José Ramos Horta representante permanente da FRETILIN junto da Nações Unidas, para ajudar no estabelecimento da Representação. da Frente Diplomática. Em 1984, organizou um evento no “Nacional Press Club” em Canberra, onde Ramos Horta discursou pela primeira vez após a invasão indonésia. Em 1997, fez parte da equipa da Universidade de Victoria, Melbourne que organizou a conferência sobre "Planeamento Estratégico de Desenvolvimento de Timor Leste a pedido do CNRT. A sua tese foi traduzida em 2000 por Adérito de Jesus Soares, Nuno Rodrigues e Nug Katjasungkana e publicada como Gerakan Pembebasan Nasional Timor-Leste e em 2002 como "Sinais do nacionalismo em Timor Leste: FRETILIN 1974-1978”. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Manteve-se sempre ligada a Timor-Leste, realizando actividades na Austrália em solidariedade com o Povo timorense. Tem trabalhado em vários projetos, incluindo em programas de desenvolvimento comunitário na Universidade Nacional de Timor-Leste (UNTL). </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Organizou duas visitas de estudo à Universidade de Victoria, em Melbourne, para os acadêmicos de Timor-Leste e gestores do ensino superior. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
6. <b>Muchtar Pakpahan</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Muchtar Pakpahan, cidadão Indonésio, líder do sindicato de trabalhadores, é condecorado com a Medalha da Ordem de Timor-Leste. Após o massacre de Santa Cruz, ficou bastante sensibilizado com situação de Timor-Leste e, a partir desse período, solidariezou-se à luta do Povo Timorense. Foi preso várias vezes por ser adversário de várias políticas pertencentes ao regime Soeharto. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
De Agosto de 1994 até Maio de 1995, quando esteve preso, esceveu um livro intitulado “O RETRATO DO ESTADO INDONÉSIO”. Este livro relata também sobre a situação de Timor-Leste, tendo sido apresentado na conferência internacional em Lisboa em 1995 para chamar atenção da comunidade internacional.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
De 1996-1998 esteve preso na mesma prisão que Xanana Gusmão. O conteúdo do referido livro sobre a questão de Timor-Leste foi também a razão desta prisão. Neste livro, defendeu a realização de um referendum para o povo timorense e exigiu também uma reforma no sistema consitucional da Indonésia. Durante a prisão, conviveu com varios prisioneiros timorenses o que reforçou mais ainda o seu espirito de apoio ao Povo Timorense, mantendo ligação com grupos de estudantes timorenses na Indonésia. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Categorias Gurpo de Insígnia: </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
1. <b>Andrew McNaughtan</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Andrew McNaughtan de nacionalidade australiana, é condecorado, a título póstumo por SEXA o Presidente da Republica de Timor-Leste, com a insígnia da Ordem de Timor-Leste , é aqui representado por seu primo Nigel.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
O saudoso Andrew McNaughtan, começou a apoiar a luta de libertação do povo de Timor-Leste a partir de 1992/3.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Aproveitou todas as oportunidades para prestar solidariedade à luta do Povo Timorense, tendo decidiu interromper a sua carreira em medicina para dedicar-se exclusivamene à causa do Povo Timorense. Foi um do principais mobilizadores de cerca de 30.000 pessoas,que se manifestaram nas ruas de Sydney, a 11 de setembro de 1999, para pressionar o governo australiano no sentido de enviar um contingente militar a Timor-Leste para contrapor as barbaridades cometidas pelas forças ocupacionistas indonésias.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Após o referendo de 1999, voluntariou-se para trabalhar como médico no interior de Timor-Leste para ajudar as populações.</div>
</span><span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Infelizmente deixou-nos muito cedo.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
2. <b>Aboerprijadi Santoso</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Aboepriyadi Santoso, de nacionalidade indonésia, residente na Holanda, aqui presente é condecorado com a insígnia da Ordem de Timor-Leste. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1978 Aboepriyadi Santoso ouviu falar das actividades dos timorenses na diáspora. Nesse ano, reuniu-se com Abílio Araújo em Paris (França) e ambos debruçaram sobre o problema de Timor-Leste.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1982, começou a trabalhar na Rádio Netherland e através desta via, conseguiu divulgar a questão de Timor-Leste realizando entrevistas com líderes timorenses em exílio e em Timor-Leste.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
A partir de 1986, Aboepriyadi Santoso começou a ter dificuldade em visitar a Indonésia porque as suas actividades tiveram como foco a causa sagrada do povo timorense. Só conseguia entrar através de portos ou aeroportos pequenos que, na altura , não tinham controlos eletrónicos, como Batam e Padang. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Aboepriyadi Santoso visitou Timor-Leste, pela primeira vez, Agosto de 1993 veio novamente em Setembro de 1999. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
3. <b>Gilbert Frederick Scrine</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Gil Scrine, de nacionalidade australiana, presente é condecorado com a insígnia da Ordem de Timor-Leste. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
produziu um filme intitulado “BURIED ALIVE: The Story of East Timor”,“ “Enterrado vivo: A história de Timor-Leste”, divulgado em 1989, com a participação de José Ramos-Horta, dirigente do CNRT,. Ambos divulgaram o filme em vários locais, respondendo a perguntas, recolocando assim o caso timorense nos meios de comunicação social numa altura, em que a questão Timor-Leste estava a esmorecer no seio da comunidade internacional.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Gil ajudou a organizar a“ Australia East Timor Association (AETA), em Sydney.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
A pedido de Ramos-Horta, deslocou-se até Dili para estabelecer uma escola de produção de filmes com o objectivo de formar pessoas para a produção de documentários e filmes sobre Timor-Leste mas, essa idéia foi abandonada por falta de fundos. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
4. <b>Martin Wesley-Smith</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Martin Wesley-Smith, compositor de profissão, de nacionalidade australiana, presente é condecorado com a insígnia da Ordem de Timor-Leste. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Na companhia dos dois irmãos activistas de Timor-Leste, Robert e Peter, apoiou a causa timorense, a partir de Sydney, de 1976 a 2000, através de vários actos de solidariedade, de entre os quais, o envio de cartas aos meios de comunicação e aos políticos, participação em manifestações de apoio mas, sobretudo, na produção apresentação de peças musicais sobre Timor-Leste, em vários países.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1977 Martin compôs uma peça audio- visual intitulada “Kdadalak” (dedicada às crianças de Timor-Leste) com fotografias tiradas antes da invasão pela fotógrafa inglesa Penny Tweedie.Em 1978, ele e seu grupo apresentaram esta peça num grande festival de música no Japão. Em 1979, nos Estados Unidos da América. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1981, na Bélgica e na Holanda e, em 1983, na França. Todas estas actuações, além de muitas outras que se realizaram na Austrália, ajudaram a sensibilizar a comunidade internacional sobre a tragédia em Timor-Leste.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1984, Martin compôs a peça “Venceremos” em resposta à recusa do governo de Bob Hawke em apoiar o povo de Timor Leste. Para além de apresentações públicas, esta peça foi gravada em CD . Em 1986, produziu uma outra peça intitulada “Silêncio”, em sinal de protesto contra o silêncio dos governos, em particular, o da Austrália, perante o apelo do povo de Timor Leste.Em 1988, produziu uma canção dedicada aos cinco jornalistas mortos em Balibó e, em 1991, “Timor e Tremor” e, em 1992, a peça “Balibó” tendo ainda colaborado para um CD de canções de luta, produzido pela banda Australiana, Midnight Oil.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
A lista de trabalhos musicais de Martin sobre Timor-Leste, com a colaboração estreita do seu irmão gêmeo, Peter, o escritor, é interminável.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
O povo de Timor-Leste tem a sorte de ter a seu lado um trio de irmãos activistas incansáveis até hoje.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
5. <b>Peter Wesley Smith,</b></div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Peter Wesley-Smith, de nacionalidade australiana, é condecorado com a Insignia da Ordem de TImor-Leste, esta aqui presente nesta cerimónia, solidarizou-se com o povo de Timor-Leste,a partir do início da década de 1980 e de Hong Kong, onde viveu muitos anos. </div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1983, escreveu um documento de análise, intitulado "Timor Leste e o Direito Internacional" e apresentou-o em seminários realizados em Macau e na Índia, onde foi amplamente divulgado.Outros documentos da sua autoria sobre Timor-Leste, contam-se ainda “ A Lei do Mar e o Timpr Gap” escrito e divulvado em Macau e um outro que debruçou sobre a diversidade cultural e lei em Timor-Leste, que foi apresentado num colóquio, realizado em Bruxelas.Em Hong Kong, onde esteve a leccionar na Faculdade de Direito até 1999, na qualidade de representante da Amnistia Internacional, projectou a questão deTimor-Leste em seminários organizados pela Amnistia Internacional e numa manifestação pública no Centro de Hong Kong, apresentou a peça "Quito, A Luta Continua", uma peça de ópera que ele e o irmão Martin, escreveram em 1994, com base na história dramática de um jovem timorense, Francisco Pires. Em 1994, a peça foi produzida pela Companhia de Ópera de Sydney. Em 1997, Martin transformou-a numa peça radiofónica que foi gravada em CD e que viria a merecer dois prémios, sendo um deles de grande pretígio na Austrália, na área da composição musical.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Apesar de o governo filipino ter incluído na lista de dez elementos a serem deportados, Peter conseguiu participar na Conferência de Ásia-Pacífico sobre Timor Leste, em Manila, em 1995, como representante da Aministia Internacional.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 20px;"><div style="text-align: justify;">
Em 1999, ajudou a fundar a Parceria Kangaroo Valley-Remexio destinada a apoiar a população de Remexio. A sua primeira actividade em benefício desta parceria foi a organização de um concerto pelo coro Anin Murak em 2000. Tem estado a colaborar com o irmão músico, Martin Wesley Smith, na apresentação de vários concertos para a angariação de fundos para esta parceria.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Fonte <a href="https://www.facebook.com/presidenciatl?fref=photo">PR FB</a></div>
</span></span></span></div>
</div>
</div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-55835014112370053332014-08-27T14:01:00.003-07:002014-08-27T14:01:26.710-07:00Timor vai comprar a Portugal novo navio para ligação a Oecussi<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGVeVR-nyjOPixt9tOSIdKii8iT4BMI5i8GQ5vZvGnbKGTh31mtIIQbFsFvR4Pwb7P4ZtiHbaiPMuzO9DDpCKRY-gZs0lXAtvxkxFwAtPwwHK-NY2GhZG0fowf0YNhh77EEBMZmytyvfI/s1600/Timor+vai+comprar+a+Portugal+novo+navio+para+liga%C3%A7%C3%A3o+a+Oecussi.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGVeVR-nyjOPixt9tOSIdKii8iT4BMI5i8GQ5vZvGnbKGTh31mtIIQbFsFvR4Pwb7P4ZtiHbaiPMuzO9DDpCKRY-gZs0lXAtvxkxFwAtPwwHK-NY2GhZG0fowf0YNhh77EEBMZmytyvfI/s1600/Timor+vai+comprar+a+Portugal+novo+navio+para+liga%C3%A7%C3%A3o+a+Oecussi.jpg" height="132" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Navio Portugal</td></tr>
</tbody></table>
O governo de Timor-Leste anunciou hoje em comunicado que vai adquirir em Portugal um novo navio para fazer o transporte de passageiros e de carga para o enclave de Oecussi.<br />
<br />
"O governo decidiu adquirir um navio de carga e passageiros para servir a região de Oecussi Ambeno", refere o executivo timorense no comunicado referente à reunião extraordinária do Conselho de Ministros realizada na passada sexta-feira.<br />
<br />
Segundo o governo, a decisão foi tomada depois de uma equipa técnica do Ministério dos Transportes e Comunicações ter viajado a Portugal para "avaliar os custos e qualidade de construção de um novo navio para Timor-Leste".<br />
<br />
"Tendo a equipa feito uma avaliação positiva, e atendendo à urgência de aquisição deste meio de transporte marítimo para responder à necessidade de circulação com Oecussi, o governo decidiu autorizar a aquisição por ajuste direto", acrescenta.<br />
<br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
Na Região Administrativa de Oecussi vai ser implementado o projeto da Zona Especial de Economia Social de Mercado, liderado pelo antigo primeiro-ministro timorense Mari Alkatiri.<br />
<br />
A Zona Especial de Economia Social de Mercado pretende incentivar o desenvolvimento regional integrado através da criação de zonas estratégicas nacionais atrativas para investidores nacionais e estrangeiros.<br />
<br />
O objetivo é retirar a Oecussi o estatuto de enclave e conferir-lhe o estatuto de polo de desenvolvimento nacional, sub-regional e regional, ficando Ataúro, no âmbito deste polo, direcionado para o turismo integrado.<br />
<br />
http://www.noticiasaominuto.com/economia/267586/timor-vai-comprar-a-portugal-novo-navio-para-ligacao-a-oecussi</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-69846603483396774112014-08-26T02:28:00.003-07:002014-08-26T02:29:57.446-07:00Austrália reforça apoio a pessoas com necessidades em Timor-Leste<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibdityDTmrqHoEr38J9kz3dZPyViqejJ6JfMczhOvFHtjivozg2c2lJgA4jId2ugufbdyQZVr8uJrb968V5D1BwcYElhvbxczBvVHHOcBBVFRhLcnOrcuA3bfYMIP-agnHCNWBIiGoV8Q/s1600/deficiencia+timor.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibdityDTmrqHoEr38J9kz3dZPyViqejJ6JfMczhOvFHtjivozg2c2lJgA4jId2ugufbdyQZVr8uJrb968V5D1BwcYElhvbxczBvVHHOcBBVFRhLcnOrcuA3bfYMIP-agnHCNWBIiGoV8Q/s1600/deficiencia+timor.jpg" height="133" width="200" /></a></div>
O governo da Austrália anunciou hoje, em comunicado divulgado à imprensa, o reforço do apoio às pessoas com necessidades especiais em Timor-Leste através de um donativo de 450 mil dólares (cerca de 340 mil euros).<br />
<br />
O donativo foi entregue durante uma visita realizada pelo embaixador australiano em Díli, Peter Doyle, a um centro de reabilitação de pessoas com necessidades especiais em Tibar, perto da capital timorense, dirigido pela Klibu Domin, da Associação das Pessoas com Deficiência em Timor-Leste.<br />
<br />
"Timor-Leste tem feito importantes desenvolvimentos na melhoria do padrão de vida do seu povo, mas é importante que as pessoas com deficiência não sejam deixadas para trás", afirmou o diplomata australiano, citado no documento divulgado pela embaixada da Austrália em Díli.<br />
<br />
<a name='more'></a><br />
Segundo o embaixador, o apoio às pessoas com necessidades especiais tem sido um foco no programa da ajuda do governo australiano.<br />
<br />
"Esta parceria com a Associação de Pessoas com Deficiência vai ajudar a reduzir os muitos obstáculos ao acesso aos serviços de saúde e educação que aquelas pessoas enfrentam todos os dias", salientou.<br />
<br />
O presidente da Associação de Pessoas com Deficiência de Timor-Leste, Joaquim Soares, considerou o apoio "valioso" para defender os "direitos das pessoas com deficiência" e apelou ao governo timorense para ratificar a Convenção da ONU sobre os Direitos das Pessoas com Deficiência e a criar um Conselho Nacional de Pessoas com Deficiência.<br />
<br />
O financiamento doado pelo governo australiano vai ser para defesa dos direitos daquelas pessoas através do acesso aos serviços de saúde, justiça social, educação e emprego em condições de igualdade com as outras pessoas, acrescenta o comunicado.<br />
<br />
http://www.noticiasaominuto.com/mundo/267053/australia-reforca-apoio-a-pessoas-com-necessidades-em-timor-lesteAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-26479911159004405702014-08-25T02:47:00.000-07:002014-08-26T02:55:47.408-07:00SBY : Masalah Pengungsi Eks Timor Timur Harus Tuntas Tahun 2014 <table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5OT0QsBGe3cnFQksWk30Ojj8ahzpLMp9K-zE-kzaT4I0qajzU_nxvuxAzHq2AYAk4oazDqkfTxbWx_JeVIAoU_Oql29lfHDu1uhLatq2H7aL-MVHfCBRrw3zhxunWni3Sfu-eo2dPUNY/s1600/refugiados+timor+leste+na+indonesia.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5OT0QsBGe3cnFQksWk30Ojj8ahzpLMp9K-zE-kzaT4I0qajzU_nxvuxAzHq2AYAk4oazDqkfTxbWx_JeVIAoU_Oql29lfHDu1uhLatq2H7aL-MVHfCBRrw3zhxunWni3Sfu-eo2dPUNY/s1600/refugiados+timor+leste+na+indonesia.jpg" height="151" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Refugiados</td></tr>
</tbody></table>
<b>Mataram</b> - Sehari sebelum kunjungan kenegaraan ke Timor
Leste, Presiden Susilo Bambang Yudhoyono (SBY) mengingatkan para
menterinya dan juga Gubernur NTT, agar masalah pengungsi eks Timor Timur
yang ingin menjadi warga Indonesia harus tuntas, paling lambat tahun
2014.<br />
<br />
"Saya sudah berkunjung ke sana. Saya sudah memberikan
bantuan. Saya ingin agar masalah warga ini betul-betul tuntas, dan
kemudian pelaksanannya mesti berjalan dengan baik. Paling lambat tahun
2014, masalah yang masih ada, harus benar-benar bisa diselesaikan," kata
Presiden SBY, Jumat (18/5/2012).<br />
<br />
Penegasan itu disampaikan
Kepala Negara saat membuka rapat kabinet terbatas di Pendopo Gubernur
NTB di Jalan Pejanggik, Kota Mataram, yang diikuti 18 Menteri Kabinet
Indonesia Bersatu Jilid II, termasuk juga Gubernur NTB, NTT, dan
Gubernur Bali.<br />
<br />
Agenda utama rapat kabinet adalah mengevaluasi
program Masterplan Percepatan dan Perluasan Pembangunan Ekonomi
Indonesia (MP3EI) Koridor V yang meliputi Bali, NTB dan NTT. Koridor V
ini dihajatkan menjadi pintu gerbang pariwisata nasional dan penyangga
pangan nasional.<br />
<br />
<a name='more'></a><br />
Presiden Yudhoyono berharap negara memberikan
tempat tinggal dan bantuan untuk kehidupan ekonomi bagi mereka yang
ingin menjadi warga negara Indonesia, sejak Timor Timur memutuskan
merdeka dari Indonesia tahun 1999.<br />
<br />
"Mereka bisa datang sejak
tahun 1999, katakanlah dengan modal yang tidak ada. Kewajiban negara dan
pemerintah untuk member tempat tinggal, bantuan ekonomi, untuk mereka
semua. Memang anggaran akan tidak sedikit, tapi ini jadi kewajiban kita
semua," kata Presiden.<br />
<br />
Dalam pidato pengantar tak kurang dari
tujuh menit itu, Presiden SBY menegaskan, apa yang diperintahkannya itu
akan dipantau realisasinya.<br />
<br />
"Jangan sampai terhambat di tengah jalan, padahal kita sudah bahas di dalam forum ini,"katanya.<br />
<br />
Usai memberi pengantar, rapat kabinet terbatas itu dinyatakan tertutup untuk media.<br />
<br />
<i>http://news.detik.com/read/2012/05/18/180806/1919675/10/</i><br />
<i>sby--masalah-pengungsi-eks-timor-timur-harus-tuntas-tahun-2014 </i>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-34940462311261636362014-08-25T02:35:00.000-07:002014-08-26T02:35:32.479-07:00Kunjungi Timor Leste, SBY Akan Bertemu Xanana dan Taur Matan Ruak<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://assets.kompas.com/data/photo/2014/06/20/0928021sby41780x390.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://assets.kompas.com/data/photo/2014/06/20/0928021sby41780x390.jpg" height="100" width="200" /></a></div>
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;"><strong>JAKARTA, KOMPAS.com</strong>
- Presiden Susilo Bambang Yudhoyono (SBY) bersama Ibu Negara, Ani
Yudhoyono, dan beberapa menteri Kabinet Indonesia Bersatu (KIB) II
dijadwalkan mengunjugi Dili, Timor Leste, selama tiga hari pada 25-27
Agustus 2014. Presiden SBY bersama rombongan direncanakan akan tiba pada
Senin (25/8/2014) pukul 11.20 waktu setempat, di Bandar Udara
Internasional <em>Presidente Nicolau Lobato, </em>Dili.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">Presiden SBY dijadwalkan bertemu Perdana Menteri (PM) Timor Leste
Xanana Gusmao dan Presiden Timor Leste Taur Matan Ruak atau Jose Maria
Vasconselos.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">Selain itu, selama kunjungan kerja tiga hari di Dili, Presiden SBY
juga diagendakan menyaksikan penandatanganan kerja sama yang dilakukan
di berbagai bidang antara Indonesia dan Republik Demokratik Timor Leste.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;"></span></span><br />
<a name='more'></a><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">Selain melakukan serangkaian pertemuan resmi, seperti halnya
kunjungan tahun 2012 yang lalu, Presiden SBY juga direncanakan
mengunjungi Pemakaman Seroja dan Santa Cruz. Pemakaman Seroja merupakan
tempat pemakaman prajurit Indonesia yang meninggal di Timor Timur.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">Indonesia merupakan negara yang memiliki kedekatan secara historis
dan geografis bagi Timor Leste. Bahkan, Indonesia juga memberikan
dukungan bagi pencalonan Timor Leste untuk menjadi anggota ASEAN.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">Timor Leste sendiri sudah secara formal memasukkan proposal untuk
bergabung dengan ASEAN ketika Indonesia menjadi pimpinan ASEAN di tahun
2011.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">Presiden SBY telah berkunjung tiga kali ke Timor Leste, yakni tahun
2005, 2012, dan kali ini tahun 2014. Seperti halnya tahun-tahun
sebelumnya, kunjungan kali ini juga diharapkan dapat semakin memperkuat
hubungan kedua negara dan kerja sama bilateral.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;">Presiden SBY beserta rombongan direncanakan akan mengakhiri kunjungan
ke Timor Leste pada hari Rabu (27/8). Setelah itu, Presiden akan
melanjutkan kunjungan kerja di Bali untuk mengikuti <em>Sixth Global Forum United Nations Alliance of Civilization. </em></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: inherit;"><em>http://nasional.kompas.com/read/2014/08/25/09502371/Kunjungi.Timor.Leste.SBY.Akan.Bertemu.Xanana.dan.Taur.Matan.Ruak </em></span></span>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-49418274008670818302014-08-22T03:14:00.001-07:002014-08-22T03:14:12.079-07:00RI’s soccer team in Group E with Thailand, Maldives, Timor Leste<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcxwNvhKvc9xmbHmyyXYs5tBoSLORCk_JTr9gAGmbGMY-PuRGUtt3QIXVod28kLbygte0D24VPeFQQfMwVAqPZxqebHEc1Bq7k2oO1Y0_Y0YFjc1oEaRFIuofhyphenhyphen4pduLcpruplL0PoOvA/s1600/timor+leste+indonesia+thailand+maldives+asian+games+2014.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcxwNvhKvc9xmbHmyyXYs5tBoSLORCk_JTr9gAGmbGMY-PuRGUtt3QIXVod28kLbygte0D24VPeFQQfMwVAqPZxqebHEc1Bq7k2oO1Y0_Y0YFjc1oEaRFIuofhyphenhyphen4pduLcpruplL0PoOvA/s1600/timor+leste+indonesia+thailand+maldives+asian+games+2014.jpg" height="199" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Timor-Leste<br />Indonesia, Thailand, Maldives</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Indonesia can look forward to some tough matches during the soccer
competition at the Asian Games in Incheon, South Korea, which begin in
September. <br /><br />The soccer draw, which was held on Thursday at the
Harbor Park Hotel, Incheon, saw Indonesia placed into Group E together
with Thailand, the Maldives and Timor Leste.<br /><br />“Every opponent is
tough. We are already familiar with the other teams because we have
played them several times,” Soccer Association of Indonesia (PSSI)
chairman Djohar Arifin told The Jakarta Post in a phone interview.<br /><br />Djohar said he hoped Indonesia’s young players would not suffer any lack of confidence. <br /><br />“I hope the Indonesian team will advance to the knockout phase, at the very least,” he said.<br /><br />Host
country South Korea was drawn in Group A with Malaysia, Saudi Arabia
and Laos, while defending champion Japan was placed in group D with
Kuwait, Iraq and Nepal. Four-time winner Iran will kick off its campaign
in group H with Vietnam and Kyrgyzstan.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<a name='more'></a><br /><br />
<div style="text-align: justify;">
The Asian Games, which
takes place every fours years, is slated to run from Sept. 19 through
Oct. 4. However, the soccer competition is scheduled to start on Sept.
14, four days ahead of the opening ceremony. The age limit for the teams
is 23, with three players over that age also allowed.<br /><br />Indonesia’s
soccer team is part of the country’s 188-strong delegation to the
Games, where it is due to participate in 23 out of the total 36 events. <br /><br />With
only a slim chance of advancing beyond the first knockout stage, Djohar
said the Asian Games was just a stepping stone in the team’s long-term
program of developing a new generation of players for the senior team.<br /><br />“This tournament will allow them to gain experience as they face opponents at the regional level,” Djohar said.<br /><br />Wei
Jizhong, honorary life vice president of the Olympic Council of Asia
(OCA), said as reported by Reuters that the Games were a chance for the
region to impress the world.<br /><br />“With nearly 10,000 athletes and 5,000 officials, the Asian Games is nearly on the same scale as the Olympic Games,” he said.</div>
<div style="text-align: justify;">
<strong>Soccer draw </strong><br /><br /><strong>Group A:</strong> South Korea, Malaysia, Saudi Arabia, Laos <br /><strong>Group B:</strong> Uzbekistan, Hong Kong, Bangladesh, Afghanistan <br /><strong>Group C:</strong> Oman, Palestine, Singapore, Tajikistan <br /><strong>Group D:</strong> Japan, Kuwait, Iraq, Nepal <br /><strong>Group E:</strong> Thailand, Maldives, Timor Leste, Indonesia <br /><strong>Group F:</strong> North Korea, China, Pakistan <br /><strong>Group G:</strong> UAE, India, Jordan <br /><strong>Group H:</strong> Iran, Vietnam, Kyrgyzstan</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">Irawaty Wardany, The Jakarta Post, Jakarta | Sports | Fri, August 22 2014, 10:17 AM </span></div>
<span style="font-size: x-small;">http://www.thejakartapost.com/news/2014/08/22/ri-s-soccer-team-group-e-with-thailand-maldives-timor-leste.html </span>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-17390928396634189762014-08-22T00:27:00.001-07:002014-08-22T00:27:24.520-07:00East Timor’s media law unconstitutional – Court of Appeal<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left; width: 200px;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://blogs.crikey.com.au/northern/files/2014/08/Jose-belo-610x405.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://blogs.crikey.com.au/northern/files/2014/08/Jose-belo-610x405.jpg" height="132" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: orange;">This is a guest post by Ted McDonnell, originally posted at his personal bog</span> <a href="http://www.tedmcdonnell.com/blog/2014/8/east-timors-media-law-unconstitutional---court">here</a>.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Jose Belo: “The Courts today have upheld our constitution, which we fought so hard for. This is a victory for the East Timorese people. The government is trying to stop freedom of the media and freedom of expression … It would now seem our politicians need help from the lawmakers to understand what the constitution means.”</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
EAST Timor’s controversial media law has been declared unconstitutional by the country’s Court of Appeal.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
The fledgling nation’s President Taur Matan Ruak refused to promulgate the restrictive laws last month and sent the media bill to the Court of Appeal questioning whether they were unconstitutional.</div>
<a name='more'></a><br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
The Court of Appeal yesterday found that a number of articles within the media law were contrary to East Timor’s Constitution. The law will now return to the National Parliament to be revised or abandoned.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
East Timor’s leading investigative journalist Jose Belo applauded the Courts decision.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
“The Courts today have upheld our constitution, which we fought so hard for. This is a victory for the East Timorese people,” an elated Belo said today. “The government is trying to stop freedom of the media and freedom of expression.”</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Belo said that the decision by the Court of Appeal is no surprise.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
“From day one we said the media laws were unconstitutional. It would now seem our politicians need help from the lawmakers to understand what the constitution means,” he added.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
“It will now go back to the National Parliament, so we have won the battle but we are still to win the war.”</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Belo has no doubt the media law was created to restrict local and foreign journalist reporting on East Timor’s plague of corruption, nepotism and financial mismanagement. The law would also restrict who could be called a journalist in East Timor and potentially prevent foreign journalists reporting within East Timor.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
East Timor, an island 600 kilometres of the northern tip of Australia, gained its freedom from 24 years of Indonesian rule in 1999 and its full independence in 2002. The country suffers from high unemployment, poverty and malnutrition.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
One leading East Timor lawyer said the President could still promulgate the law, if the necessary changes were made by the Parliament.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Prime Minister Xanana Gusmao, who has been a key promoter of the media bill, is believed to be furious that the law has not been approved by the Courts.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Photo of Jose Belo and words used with kind permission of Ted McDonnell – to see more of his work on Timor Leste and elsewhere see his website here.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
You can see an earlier report on Timor Leste’s media law at this post at The Northern Myth from June this year.</div>
<br />
<span class="date">Aug 21, 2014</span><br />
Source: http://blogs.crikey.com.au/northern/2014/08/21/east-timors-media-law-unconstitutional-court-of-appeal/Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-58246084589371553342014-08-21T06:34:00.000-07:002014-08-23T06:34:42.320-07:00Presidente indonésio visita Portugal para encerrar capítulo de Timor-Leste<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj42q1U7mzstdeEGmzkbDv4BhlcogegdTpv4aMjERGi9R5anwinhIWK7WRcZXK-RCbnJDOtGD1KpJBN1cHJ_Juwk2LZQ99drv8kqMKlgPOBM6AR-F2ITbAuGvTI-BYmCmM6F_yKx1LVnkk/s1600/3009.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj42q1U7mzstdeEGmzkbDv4BhlcogegdTpv4aMjERGi9R5anwinhIWK7WRcZXK-RCbnJDOtGD1KpJBN1cHJ_Juwk2LZQ99drv8kqMKlgPOBM6AR-F2ITbAuGvTI-BYmCmM6F_yKx1LVnkk/s1600/3009.jpg" height="200" width="196" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span class="irc_dsh"><a class="irc_hl irc_hol" data-ved="0CAQQjB0" href="http://www.google.co.uk/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&docid=quRWqeFjI3o_VM&tbnid=An0ZNno6QYAh8M:&ved=0CAQQjB0&url=http%3A%2F%2Fwww.presidenri.go.id%2Findex.php%2Ffokus%2F2008%2F04%2F29%2F3009.html&ei=y5f4U-TJDImy0QWT-4CoDQ&bvm=bv.73612305,d.d2s&psig=AFQjCNH3ZS3PFaFU-XL5ENI18pNVsx-mRQ&ust=1408886970458041"><span class="irc_ho" dir="ltr">Foto: www.presidenri.go.id</span></a></span><span class="irc_dsh irc_msc"><a class="irc_hl irc_msl" data-ved="0CAYQhxw" href="https://www.google.co.uk/search?q=sby+yudhoyono+timor&biw=1366&bih=657&tbm=isch&tbs=simg:CAQSdQkCfRk2ejpBgBphCxCwjKcIGlgKOggCEhTLD_1IZpxj0Gf8XqBjMHvEZyx7nGRogNp3kfse_14RYML1tteWy4s7lcI500vEWER0MaIYjjpdUKGggDEhTwGIUZ9R6PDqIb7xj0DusY8RjCGxoADCGq5Fap4WMjeg"><span class="irc_idim"></span></a></span> </td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Por:LUSA<br /><br />O Presidente da Indonésia, Susilo Bambang Yudhoyono, realiza a 19 de setembro a primeira visita oficial de um chefe de Estado indonésio a Portugal desde 1960, para encerrar o capítulo de Timor-Leste, segundo o chefe da diplomacia indonésia.<br /><br />Em declarações à agência Lusa em Jacarta, o ministro dos Negócios Estrangeiros da Indonésia, Marty Natalegawa, considerou que mais importante do que o programa da visita, é encará-la "numa perspectiva geral", dado que a última vez que um presidente indonésio, na altura Sukarno, visitou Portugal foi em 1960.<br /><br />"Trata-se de uma visita que o nosso Presidente, Susilo Bambang Yudhoyono, está muito interessado em realizar antes do termo do seu mandato, tal como a sua visita a Timor-Leste, porque irá permitir um encerramento muito importante de um capítulo e o início de um novo capítulo de amizade entre os dois países", salientou.<br /><br />www.cmjornal.xl.pt<br />20 de Agosto 2014</div>
<div style="left: -99999px; position: absolute;">
O Presidente da
Indonésia, Susilo Bambang Yudhoyono, realiza a 19 de setembro a primeira
visita oficial de um chefe de Estado indonésio a Portugal desde 1960,
para encerrar o capítulo de Timor-Leste, segundo o chefe da diplomacia
indonésia.
Em declarações à agência Lusa em Jacarta, o ministro dos Negócios
Estrangeiros da Indonésia, Marty Natalegawa, considerou que mais
importante do que o programa da visita, é encará-la "numa perspectiva
geral", dado que a última vez que um presidente indonésio, na altura
Sukarno, visitou Portugal foi em 1960.
"Trata-se de uma visita que o nosso Presidente, Susilo Bambang
Yudhoyono, está muito interessado em realizar antes do termo do seu
mandato, tal como a sua visita a Timor-Leste, porque irá permitir um
encerramento muito importante de um capítulo e o início de um novo
capítulo de amizade entre os dois países", salientou.<br /><br /> Ler mais em: <a href="http://www.cmjornal.xl.pt/detalhe/noticias/ultima-hora/presidente-indonesio-visita-portugal-para-encerrar-capitulo-de-timor-leste">http://www.cmjornal.xl.pt/detalhe/noticias/ultima-hora/presidente-indonesio-visita-portugal-para-encerrar-capitulo-de-timor-leste</a></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-34191884637730354352014-08-20T02:50:00.000-07:002014-08-22T02:51:25.331-07:00Organização portuguesa entrega 14 Mil livros a Timor-Leste<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKwbsmdYpoaLJeqp6Pg_TxT4NQUwX2iXfXY5tMlrHnMQsc8lM9MfxEjwAR6LMi4O_c-Oi3H-E058Y3G7pUXWNiYnQfI5p4KQPhSAKtyX1r07aZhW7jAXWEbEreXFPldX9vcXcjSbRkVpI/s1600/livro+ba+timor+leste.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKwbsmdYpoaLJeqp6Pg_TxT4NQUwX2iXfXY5tMlrHnMQsc8lM9MfxEjwAR6LMi4O_c-Oi3H-E058Y3G7pUXWNiYnQfI5p4KQPhSAKtyX1r07aZhW7jAXWEbEreXFPldX9vcXcjSbRkVpI/s1600/livro+ba+timor+leste.jpg" height="111" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
LISBOA – A ONGD portuguesa Karingana Wa Karingana acaba de enviar à
Secretaria de Estado da Descentralização Administrativa de Timor-Leste
cerca de 14 mil livros em língua portuguesa que serão distribuídos pelas
várias bibliotecas das futuras autarquias a serem criadas em Timor.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A divulgação da língua portuguesa em países de expressão lusófona é
uma das principais missões desta organização que nos últimos três anos
já enviou mais de cem mil livros para o Ministério da Educação de
Timor-Leste.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Segundo Tiago Bastos, presidente da Karingana Wa Karingana, “estamos
muito satisfeitos com a adesão das várias entidades que nos apoiaram,
como os CTT, o Exército, a GNR, a Timor Telecom e o BNU, entre outros,
neste projeto que envolveu milhares de cidadãos anónimos e que nos
permitiu concretizar a segunda Campanha “Um Livro Por Um Sorriso”
iniciada em 2012, com entrega de mais de 100.000 livros em território
Timorense. Além disso, através da música, reaproximamos Luis Represas e
Miguel Angelo a Timor-Leste, através da realização de dois concertos
inesquecíveis”. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<a name='more'></a><br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Esta campanha de recolha de material pedagógico contempla ainda a
entrega de projetores, telas de cinema, leitores de DVD´s e centenas de
DVD´s em língua portuguesa que serão distribuídos em Díli, durante o
próximo mês de Outubro, num projeto coordenado por Isabel Ruak,
Primeira- Dama de Timor-Leste.</div>
<div style="text-align: justify;">
A iniciativa contou com o apoio de diversas instituições portuguesas
como a Universidade do Minho, a Guarda Nacional Republicana, a
Associação Pró-Infância Santo António, as Escolas São João de Deus, bem
como entidades empresariais como a NOS Lusomundo Audiovisuais, a HICON e
a Duvideo Filmes, entre outros.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sobre a KARINGANA WA KARINGANA</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A Karingana Wa Karingana (que em português significa “Era uma Vez”) é
uma organização não governamental, composta por elementos de várias
áreas da sociedade portuguesa, que tem como objetivo promover ações de
solidariedade, cooperação, apoio e desenvolvimento junto dos povos,
comunidades e países de expressão lusófona.</div>
<br />
Ago 20 <br />
http://local.pt/portugal/lisboa/organizacao-portuguesa-entrega-14-mil-livros-a-timor-leste/ Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-87382136570700633772014-08-18T00:37:00.000-07:002014-08-22T00:37:59.502-07:00Riku-Soin Ministro Balun iha Indonesia<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://cac.tl/wp-content/uploads/2011/10/logo-cac-foun.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://cac.tl/wp-content/uploads/2011/10/logo-cac-foun.jpg" height="189" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Husi : Ekipa INDEPENDENTE<br /><br />DILI:Komisaun Anti Korrupsaun (KAK) servisu hamutuk ho Komisi Pemberantasan Korupsi (KPK) Indonesia hodi identifika tuir riku-soin membru Governu Timor-Leste balun iha Indonesia.<br /><br />Arjunto Komisariu KPK iha area Prevensaun no Edukasaun, Wuryono Prakoso deklara prontu apoiu KAK-TL hodi halo indentifikasaun klean ba informasaun katak membru Governu balun nia asset hanesan uma no kareta luxu iha Indonesia.<br /><br />“Ami hakarak no prontu halo indentifikasaun ba koruptor iha Governu Timor-Leste ne’ebé halo uma no sosa kareta iha Indonesia,”dehan nia, bainhira partisipa Konferensi Internasionál ho tema “Partnership Conference Between CAC /CSO Timor-Leste no KPK/ICW Indonesia”, Iha Hotel Plama Surik–Mas, Kinta foin lalais.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<a name='more'></a><br />Tanba, tuir nia dehan, atu indentifika koruptu hirak ne’e sei hein kooperasaun entre Governu Timor-Leste no Governu Indonesia, Ministériu Públiku Timor-Leste no Kejaksaan Agung Indonesia.<br /><br />“Ami KPK no KAK-TL atu halo ona kooperasaun liu husi asina MoU hodi ajuda malu identifika koruptor sira iha kada nasaun ne’ebé halai tama ba nasaun viziñu ne’e,”nia informa.<br /><br />Tanba ne’e, nia espera iha tinan ida ne’e KPK Indonesia no KAK-TL bele halo ona Kooperasaun iha area identifikasaun koruptor husi entre rai rua (2) ne’ebe lori osan halai ba tama Indoensia no TL.<br /><br />“Ami rona membru Governu TL na’in rua nia asset iha Indonesia maibé seidauk simu informsaun no data husi KAK-TL ho eskrita tanba sei hein hela asina koooperasaun nota entendementu (MoU),”nia afirma.<br /><br />KPK Indonesia no KAK-TL asina MoU nia dehan, hanesan baze legál atu KPK Indonesia halo identifikasaun no kaer membru Governu Timor-Leste nia asset iha Indonesia no KAK-TL mós identifika karik koruptu husi Indonesia mai TL.<br /><br />“Bainhira MoU ne’e asina, ami ho kontente ajuda hodi buka tuir asset ne’ebé (membru Governu) rai ka investe iha Indonezia,”nia dehan.<br /><br />Antes ne’e, Ministériu Públiku (MP) identifika membru Governu balun envolve aktu krime korrupsaun no mal-administrasaun. Kazu hamutuk sanulu resin-rua (12) ne’ebé hetan ona akuzasaun husi Ministériu Públiku (MP), atu halo prosesu julgamentu iha Tribunál Distritu Dili (TDD), tempu badak nia laran.<br /><br />Ne’e duni, Prokuradór Jerál Repúblika (PJR), José Ximenes, aviza ba ministru no sekretáriu estadu balun atu prepara aan didi’ak hodi hataan sira nia hahalok ne'e iha Tribunál.<br /><br />“La kleur tan ministru no sekretáriu estadu balun prepara ona atu ba tuir julgamentu,”dehan Prokuradór José Ximenes, bainhira loke semináriu kona-ba kontra korrupsaun ho tema “Prevenir no Reprimir”, iha Delta-Nova, Komoro, foin lalais.<br /><br />Nia akresenta katak, krime korrupsaun dala barak envolve husi ema matenek sira. Maibé, difikuldade no problema ne'ebé MP hasoru atu halo investigasaun mak rekursu umanu.<br /><br />Prokuradór José informa katak, iha fulan Fevereiru 2014 liubá, Prokuradór Jerál Repúblika (PJR) Timor-Leste estabelese ona kooperasaun ho Indonézia liu husi asina Memorandum of Understending (MoU) ho Komisi Pemberantasan Korupsi (KPK) no Pusat Pelaporan dan Analisis Transaksi Keuangan (PPATK) atu fó informasaun ba Ministériu Públiku (MP) kona-ba sasán, uma, karreta ne'ebé membru Governu balun “subar” iha Indonézia.<br /><br />“Balun halo uma iha Bali ne'ebá, ne’e kalma de'it... hein de'it sira informa ba ita. KPK no PPATK iha hela. Sira informa mai ha'u, Timor-oan hira mak iha ne’e (Indonézia) ami hatene, hirak mak rai osan iha ne’e, hirak mak halo uma iha ne’e no hirak mak nia karreta BMW iha ne’e ami hatene,” haktuir Prokuradór José.<br /><br />Nia dehan, se kuandu pesoál Ministériu Públiku kompleta hotu ona, ema ne'ebé envolve iha krime korrupsaun halai ba to’o iha ne'ebé de'it mós investigadór sira sei buka tuir.<br />
<div style="text-align: justify;">
<br />“Komete krime korrupsaun halai mak biban de'it... tanba ita la divulga mas diretór barak mak ita akuza. Xefe Departamentu barak mak ita akuza no balun oras ne’e komarka ona no balun suspensaun,”dehan Prokuradór José Ximenes.<br /><br />Entertantu, Presidente Parlamentu Nasionál, Vicente Gutteres aviza ba Ministériu Públiku atu nonok hodi hala’o investigasaun.<br /><br />Jornal Independente<br />August 17</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-73436976635627973032014-08-12T10:34:00.000-07:002014-08-21T10:35:06.149-07:00Alkatiri Rejeita Xanana Sosa Nia<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZUdKzSscNqXj-MjkO6wGYlKaQjsbnj68I1PT5GTyGnHCVyGsedWxOk8GDPIy-3PmiXTtpAHgGlxT88dyEbLobjBt6QK18Samm2lBjfURK7Q_CfI-IPdoKrN0wlu10R_SgaHxqZ8DG5JI/s1600/Mari+Alkatiri+RENETIL.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZUdKzSscNqXj-MjkO6wGYlKaQjsbnj68I1PT5GTyGnHCVyGsedWxOk8GDPIy-3PmiXTtpAHgGlxT88dyEbLobjBt6QK18Samm2lBjfURK7Q_CfI-IPdoKrN0wlu10R_SgaHxqZ8DG5JI/s1600/Mari+Alkatiri+RENETIL.jpg" height="151" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;"><i>Foto JBT</i></span><br /><span class="irc_dsh"><a class="irc_hl irc_hol" data-ved="0CAQQjB0" href="http://www.jornalbisnistimor.com/notisia/ekonomia/1839-emprezariu-xineza-hasoru-alkatiri-atu-investe-iha-oekusse"><span class="irc_ho" dir="ltr">www.jornalbisnistimor.com</span></a></span><span class="irc_dsh irc_msc"><a class="irc_hl irc_msl" data-ved="0CAYQhxw" href="https://www.google.co.uk/search?q=Mari+Alkatiri&biw=1366&bih=657&tbm=isch&tbs=simg:CAQSZAkB801gRjZ0mhpQCxCo1NgEGgIIFwwLELCMpwgaPAo6CAISFLgcvhzHJbEeuRzBHOIlpSLAGOMXGiBUnky9oL-eqNUNR4EC20gduXcDmlv-30U8rVitr_1ukBgwh2QIWAvunqK8"><span class="irc_idim"></span></a></span></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Husi: Eugénio Pereira<br /><br />DILI: Eis Primeiru Ministru Mari Alkatiri rejeita informasaun ne’ebé hatete katak Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmão sora ona nia hodi kaer kargu nu’udar Prezidente Zona Espesial Ekonomia Sosial Merkadu (ZEEMS) – Oekusi.<br /><br />Alkatiri dehan, ema ne’ebé hato’o lia falsu ne’e la koñese see loos mak Mari Alakatiri.<br /><br />“Laiha osan atu sosa ha’u, se ha’u mak hanoin hanesan ne’e, di’ak liu ha’u servisu iha rai liur, i ha’u la mai Timor. Se ita koalia loloos karik sira la haree kriasaun Fundu Petrolifeiru no Fundu Minarai nia aman loos mak see,” dehan Alkatiri.<br /><br />“Ema koalia hanesan ne’e … kala sira nia espellu iha uma ne’e kala boot loos, dadersan sira hadeer sira ba fihir sira nia oin, sira konfundu fali sira nia imajen ne’e hanesan ho ha’u,” katak Alkatiri.<br /><br />Alkatiri hatete, nia ho PM Xanana no PR Taur diskuti katak atu implementa ZEEMS tenke kria kondisaun di’ak ba nia foin bele halo servisu.<br /><br />“Klaru katak, ita atu hala’o servisu tenke iha kondisaun di’ak mak bele servisu, liliu kuandu servisu ne’e itelektual nian, tenke hanoin, tenke estuda mak bele servisu,” katak nia.<br /><br />Antes ne’e, Xanana akuza ema balun iha RENETIL mak koalia liafuan ne’e, maibé lideransa RENETIL rasik rezeita.<br /><br />“Ada yang bilang Xanana telah beli Mari Alkatiri dengan uang, itu RENETIL, ini kalo kita lihat kepintaranya masih sangat di bawah (minim) sekali,” dehan PM Xanana Gusmão iha lian Indonezia iha ninia diskursu.<br /><br />Entretantu, Diretór RENETIL, Deometrio Amaral rezeita preokupasaun PM Xanana.<br /><br />Tuir nia, RENETIL nu’udar organizasaun rezistensia iha istoria no ninia legalidade ba superior da luta no sempre rona orden komandu luta nian.<br />“Ami la koalia liafuan ida hanesan ne’e, karik membru RENETIL balun mak koalia, maibé organizasaun RENETIL la koalia buat ruma,” nia hatete.<br /><br />Tuir nia katak, RENETIL dala-ruma halo kritika balun hodi hametin soberania estadu, inklui hametin paz no dame.<br /><br />Fonte: Jornal Independente<br />www.facebook.com/pages/Jornal-Independente</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-19851262848574079472014-08-09T10:26:00.000-07:002014-08-21T10:26:17.428-07:00RENETIL Rezeita Xanana Sosa Alkatiri Ho Osan Estadu<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj205_VNk9rRKoXc-3YEQo_NnZYHRuFEoAJDI-CFTLnuhMEG7qFWseMYcXdwMoFCghfGEPfP8DMB-qFkgqZat0KvRnMqZmTzxgFiE29DDC3uH0tl0TyEBGiZg3LLGX7NgyGuORyKWW_O34/s1600/RENETIL+logo+tipo.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj205_VNk9rRKoXc-3YEQo_NnZYHRuFEoAJDI-CFTLnuhMEG7qFWseMYcXdwMoFCghfGEPfP8DMB-qFkgqZat0KvRnMqZmTzxgFiE29DDC3uH0tl0TyEBGiZg3LLGX7NgyGuORyKWW_O34/s1600/RENETIL+logo+tipo.jpg" height="188" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">RENETIL Flag</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
DILI - Organizasaun Renetil Rezeita Informasaun nebe Preizdente Partidu Conseilu Nasional Rekonstruksaun Timorense (CNRT), atual Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao fo sai tamba Lalos.
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Tuir Sekretariu Zeral RENETIL Deometro Amaral katak, informasaun nebe maka fo sai husi Kay Rala Xanana Gusmao katak Xanana Sosa Mari Alkatiri ho Osan estadu, informasaun ne’e lalos tamba Renetil halao enkotru.
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Laiha deklarasaun ida nudar organizasaun kona ba Asuntu nebe mak iha ba publiku, Ami husu ba ema hotu atu fo informasaun ba orgaun estadu tenki informasaun nebe lolos, dehan Deometro liu husi Konferensia Imprensa, Sesta (08/08/2014) iha Sede Renetil Farol.
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Nia esplika tan katak Informasaun falsu nebe mak Informa ba Orgaun Estadu bele Prezudika organizasaun sira seluk no mos bele kontribui ba dez-estabilidade, tamba Renetil nudar organizasaun nebe mak iha karakter Rezistensia. Informasaun kompletu iha STL jornal no STL Web, edisaun Sabado (9/8/2014). Timotio Gusmao
</div>
<br />
Fonte: STL, 8 Agostu 2014<br />
http://suara-timor-lorosae.com/<br />
renetil-rezeita-xanana-sosa-alkatiri-ho-osan-estaduAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-45099546329428651282014-08-08T09:58:00.000-07:002014-08-21T10:07:19.897-07:00Press Conference: RENETIL Klarifika Xanana Nia Deklarasaun "Sosa Alkatiri" Ho Osan Estadu<div style="text-align: justify;">
<b>Press Conference</b></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEialXmqN97D0glIQPirlLMBBFfQQIDJHYj_mH5jpDVaqAJW4gWcwlf5aW4n8RqN3W1bHBoriAh-rMUr7Wlmppr7asjeRh7Y17JR-g9S0qlS4bN1vmC6D001L_xq0rPd_O7skcIA9i24inw/s1600/RENETIL+press+conference+Xanana+sosa+Alkatiri.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEialXmqN97D0glIQPirlLMBBFfQQIDJHYj_mH5jpDVaqAJW4gWcwlf5aW4n8RqN3W1bHBoriAh-rMUr7Wlmppr7asjeRh7Y17JR-g9S0qlS4bN1vmC6D001L_xq0rPd_O7skcIA9i24inw/s1600/RENETIL+press+conference+Xanana+sosa+Alkatiri.jpg" width="260" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: Renetil Facebook</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Assuntu nebe ami sei haklaken ba media iha biban ida ne'e mak halo klarifikasaun ba intervensaun ne'ebe hahu iha okaziaun Konferensia Ekstra-ordinaria Partido CNRT nian iha Centro de Convencoes de Dili, loron 2-3 Agostu 2014, nebe hetan transmisaun direita husi TVTL, katak RENETIL halo reuni iha loron Presidente Autoridade ZEEMS simu pose, nebe konklui "Xanana sosa ona Mari ho Osan Governo nian liu husi Projektu ZEEMS".</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Ami klarifika lolos katak:</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
1. Laiha enkontru hanesan Presidente CNRT refere;<br />
2. Laiha deklrasaun ruma nebe hasai husi organizasaun RENETIL;<br />
3. Opiniaun husi membru ida ka rua sei la reflete opiniaun RENETIL nudar organizaaun;<br />
4. Ba entidade nebe hakarak informasaun ba orgaun estado sira, tenki hato'o informasaun lolos.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Ami hein katak maluk media sira esklaresidu no bele fo informasaun lolos kona ba RENETIL.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Obrigadu barak.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Dili, 6 Agostu 2014</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<b>Demetrio do Amaral de Carvalho</b> (Saka'onar)<br />
Sekjen RENETIL</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-51301076033111793152014-08-05T11:01:00.000-07:002014-08-21T11:03:11.556-07:00Xanana aceita remodelação governamental<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://images.cdn.impresa.pt/sicnot/2014-05-28-rtr1dwy7.jpg?v=w960" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://images.cdn.impresa.pt/sicnot/2014-05-28-rtr1dwy7.jpg?v=w960" height="112" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: xx-small;">images.cdn.impresa.pt/sicnot</span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
O primeiro-ministro timorense, Xanana Gusmão, deu hoje sinais de aceitar um período de transição política para a nova geração e uma remodelação do Governo proposto pelo Conselho Nacional da Reconstrução de Timor-Leste (CNRT), partido que preside. <br /><br />"Não decidi resignação, mas aceito remodelação", afirmou Xanana Gusmão, durante uma intervenção de quase duas horas na conferência extraordinária do CNRT, iniciada no sábado, para debater e decidir sobre a possível resignação do primeiro-ministro timorense. <br /><br />Em declarações à agência Lusa, o secretário-geral do partido, Dionísio Babo, afirmou que o primeiro-ministro deu sinais de aceitar o período de transição e de uma remodelação governamental, mas, acrescentou, será "ele (Xanana Gusmão) que vai determinar" como. <br /> <br />"O CNRT vai apresentar estas resoluções, mas ele já deu sinal, ainda não deu uma decisão final", salientou. <br /> <br />O CNRT encontra-se agora reunido à porta fechada para debater e aprovar as duas resoluções. <br /> <br />Desde final de 2012, que Xanana Gusmão tem reafirmado a intenção de abandonar o cargo de primeiro-ministro. <br /> <br />Em julho, em entrevista à agência Lusa, o primeiro-ministro de Timor-Leste disse que vai sair do Governo para contribuir melhor para a construção do Estado, mas evitou avançar uma data precisa para a sua demissão. <br /> <br />O CNRT defende que seja criado um período de transição do poder para a nova geração e uma remodelação do Governo de coligação, composto por mais de 50 elementos. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br />Em 2012, Xanana Gusmão formou um Governo de coligação com o Partido Democrático, liderado por Fernando La Sama de Araújo, atual vice-primeiro-ministro, e a Frente Mudança, chefiado pelo ministro dos Negócios Estrangeiros, José Luís Guterres. <br /> <br />Xanana Gusmão, de 68 anos, foi um dos líderes da luta contra a ocupação indonésia de Timor-Leste, entre 1975 e 1999, que culminou com a realização de um referendo a 30 de agosto de 1999, que determinou a independência do território. <br /> <br />A 20 de maio de 2002, dia da restauração da independência do país, tomou posse como Presidente do país. Em 2007, tomou posse como primeiro-ministro e em 2012 foi reconduzido no cargo. <br /> <br />Lusa<br /><br />Fonte: http://sicnoticias.sapo.pt</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-33201990572671197702014-08-05T10:18:00.000-07:002014-08-21T10:18:40.806-07:00Konkluzasaun Renetil Xanana Sosa Alkatiri Osan Estadu<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGBGU6xKVqNKrSbWFGkucOttQ67GdPvDyoK4fk9Wx8-teS_tzwIENDmZZ21_P9JhOAQ0bljPBHJjNXvPMz94ruNFnpEwHdjNTy4uUX9vsGRuwjIFcVC3CDM7YtGBHDWXSUoeQfvR4J-EA/s1600/xanana+CNRT.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGBGU6xKVqNKrSbWFGkucOttQ67GdPvDyoK4fk9Wx8-teS_tzwIENDmZZ21_P9JhOAQ0bljPBHJjNXvPMz94ruNFnpEwHdjNTy4uUX9vsGRuwjIFcVC3CDM7YtGBHDWXSUoeQfvR4J-EA/s1600/xanana+CNRT.jpg" width="260" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto: JDiario</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
DILI - Relasiona ho Eis Primeiru Ministru Mari Alkatiri Simu Pose sai Prezidente ba Rejiaun Administrativa Espesiál Oe-cusse Ambeno, Organzasaun RENETIL Halao Enkontru hodi hasai rezolusaun katak Xanana sosa Mari Alkatiri ho osan Estadu nian.
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Liu husi Intervensaun iha Konferensia Nasional extra-ordinaria Partidu Konseilu Nasional Rekonstruksaun Timorense (CNRT), Prezidente Partidu atual Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao hatete Enkontru Renetil hodi foti Konkluzaun Xanana Sosa Alkatiri ho Osan Estadu.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Wainhira Mari toma Pose, kalan renetil Reuni hodi dehan nune’e, Sira konkluzaun hanesan Nee’e Xanana Sosa Mari ho Osan Estadu, dehan Xanana iha Sentru Konvensaun Dili Domingu (03/07/2014).
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Iha fatin hanesan Hatan ba Preokupasaun ne’e Sekrateriu Jeral Renetil Deometro Amaral hatete, Organizasaun Renetil nudar Organizasaun ida nebe iha Historia hotu tiha ona, ninia loyalidade ba Komandu Superior no sempre rona Orden Komandu da luta. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL Web, edisaun Tersa (5/8/2014). Ekipa STL
</div>
<br />
Fonte: STL, 4 Agostu 2014<br />
<i><span style="font-size: x-small;">http://suara-timor-lorosae.com/</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;">konkluzasaun-renetil-xanana-sosa-alkatiri-osan-estadu</span></i>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-60069715488188829472013-06-11T08:02:00.001-07:002013-06-11T08:02:53.568-07:00UN chief names Singaporean as special adviser for Timor Leste<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left; width: 290px;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://www.straitstimes.com/sites/straitstimes.com/files/imagecache/story-gallery-featured/noeleen%20heyzer1106e.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://www.straitstimes.com/sites/straitstimes.com/files/imagecache/story-gallery-featured/noeleen%20heyzer1106e.jpg" width="260" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div style="text-align: justify;">
UN Secretary-General Ban Ki Moon on Monday announced the appointment of Dr Noeleen Heyzer of Singapore, the current executive secretary of the UN Economic and Social Commission for Asia and the Pacific, as his special adviser for Timor-Leste, China's state news agency reported. -- BT FILE PHOTO: JOSEPH NAIR</div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
UNITED NATIONS - <b><span style="color: #b45f06;">UN Secretary-General Ban Ki Moon on Monday announced the appointment of Dr Noeleen Heyzer of Singapore, the current executive secretary of the UN Economic and Social Commission for Asia and the Pacific, as his special adviser for Timor-Leste, China's state news agency reported.</span></b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dr Heyzer, who was appointed to the current position by Mr Ban in July 2007, will carry out both functions concurrently, UN spokesman Martin Nesirky told reporters here.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"She will work closely with the government and with the United Nations Resident Coordinator and United Nations CountryTeam to support the continuing efforts of Timor-Leste towards peace building, state-building and inclusive and sustainable development," Xinhua news agency quoted Mr Nesirky as saying.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dr Heyzer will also further strengthen the on-going partnership between the Timor-Leste government and the United Nations to help improve the lives of the people in the country, Xinhua reported.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">Published on Jun 11</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">www.straitstimes.com</span></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-17720299440444818782013-06-11T07:55:00.002-07:002013-06-11T07:55:28.245-07:00Siklista António Martins no Francelina Cabral manan medalla osan-mean ba Timor-Leste<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://imgs.sapo.pt/gfx/565877.gif" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://imgs.sapo.pt/gfx/565877.gif" width="260" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<b><span style="color: #0b5394;">Siklista António Martins no Francelina Cabral, husi Federasaun Nasionál Siklizmu husi Timor-Leste, sira manan medalha de ouro iha Bali Moutain Bike Festival domingu foin lalais ne’e no ohin sira to’o iha aeroportu internasionál Díli ne’ebé simu sira ho basa liman.</span></b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"Ha’u dedika medalla de ouro ba Timor-Leste", afirma ba ajénsia Lusa António Martins, hafoin tun husi aviaun iha aeroportu Nicolau Lobato.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Francelina Cabral, hanesan feto únika husi Timór hodi partisipa iha eventu ne’e, nia dehan katak ne’e hanesan"orgullu bot ida" lori medalla de ouro ba Timor-Leste no agradese ba apoiu tomak ne’ebé nia simu.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"Ida ne’e hanesan dahuluk ne’ebé Timór konsege hetan medalha de ouro ida iha eventu internasionál no hanesan susesu bot ida ne’ebé ami ba iha kompetisaun ne’e no ami konsege hetan primeiru lugar nian rua ho sislista Timor nian", dehan Nelson Silva, ema portugés ne’ebé fó treinu ba selesaun nasionál siklizmu Timor-Leste.<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<a name='more'></a><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Tuir Nelson Silva katak, vitória ne’ebé hetan mak husi rezultadu serbisu ne’ebé hala’o iha durante "iha tinan rua ikus ne’e" husi federasaun siklizmu.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"Iha baze ida ne’ebé sustentável, atleta sira ho kapasidade ne’ebé aas, iha estrutura ne’ebé hetan suporta maka’as. Ha’u hein katak ho rezultadu ne’e, federasaun sei hetan liu tan patrosíniu no apoiu", nia afirma.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kompetisaun ne’e"susar tebes", tuir Nelson Silva katak, konsisti atu perkore kilómetru 80 fó volta husi vulkaun Bali nian ho sa’e maka’as no tékniku tebtebes.</div>
<div style="text-align: justify;">
António Martins hala’o perkursu iha tuku 03:51 no Francelina Cabral iha tuku 04:50.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sira partisipa iha prova ne’e mak liu siklista 50, entre indonéziu no malázia.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">SAPO TL ho Lusa</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">11 de Junho de 2013</span></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-82921510539262567462013-06-07T11:58:00.000-07:002013-06-07T11:58:02.682-07:00Timor-Leste leader thanks PH for backing Asean bid<a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=2273212139345499205" style="border: 0px; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">By</a><span style="background-color: white; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px;"> </span><a href="http://globalnation.inquirer.net/byline/tj-burgonio" rel="tag" style="border: 0px; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">TJ Burgonio</a><br />
<a href="http://globalnation.inquirer.net/source/philippine-daily-inquirer" rel="tag" style="border: 0px; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Philippine Daily Inquirer</a><span style="background-color: white; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px;"></span><br />
<div class="metasingle" style="border-bottom-color: rgb(102, 102, 102); border-bottom-style: dotted; border-width: 0px 0px 1px; color: #909090; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 11px; margin: 0px 0px 4px; outline: 0px; overflow: hidden; padding: 0px 0px 4px; vertical-align: baseline; width: 640px;">
<span class="postDate" style="background-image: url(http://1-ps.googleusercontent.com/h/globalnation.inquirer.net/wp-content/themes/Globalnation_News/styles/default/xico_date.gif.pagespeed.ic.Z4xdkuhB0F.webp); background-position: 0% 50%; background-repeat: no-repeat no-repeat; border: 0px; font-size: 11px; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px 0px 0px 13px; vertical-align: baseline;">2:55 am | Friday, June 7th, 2013</span></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left; width: 300px;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCEcG9huPx3MFVKRDKXFRMeidP7L3vkqZyDmzuBrw8Fn0SxropQqPD9lYCa-H28VJ9mHhyphenhyphenoM2yFIxRKf2yqnYA-d8yYbsghTqj1YNjwfnXiYfenyMsjeuszLGFi7rVCWApR_2umGgPD5c/s1600/President+Aquino+and+Timor-Leste+Prime+Minister+Xanana+Gusmao.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCEcG9huPx3MFVKRDKXFRMeidP7L3vkqZyDmzuBrw8Fn0SxropQqPD9lYCa-H28VJ9mHhyphenhyphenoM2yFIxRKf2yqnYA-d8yYbsghTqj1YNjwfnXiYfenyMsjeuszLGFi7rVCWApR_2umGgPD5c/s320/President+Aquino+and+Timor-Leste+Prime+Minister+Xanana+Gusmao.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div style="text-align: justify;">
<span style="background-color: white; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; text-align: left;">President Aquino and Timor-Leste Prime Minister Xanana Gusmao strike an informal pose in Thursday’s welcome honors in Malacañang. LYN RILLON</span><span style="border: 0px; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; text-align: left; vertical-align: baseline;"><br /></span></div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<span style="color: #20124d; font-family: inherit;"><b>Timor-Leste Prime Minister Kay Rala Xanana Gusmão on Thursday thanked President Aquino for the latter’s renewed expression of Philippine support for Timor-Leste’s bid to join the Association of Southeast Asian Nations (Asean).</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Aquino hosted a luncheon in Malacañang for Gusmão and his delegation following a wreath-laying rite at the monument of national hero Jose Rizal.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">The two leaders vowed to forge stronger bilateral ties and witnessed the signing of memorandums of understanding on education, public works and foreign affairs, but future cooperation in Asean seemed topmost in their minds.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Aquino said Gusmão’s visit came at a very important time for both countries “as we focus our efforts in fostering greater cooperation and solidarity” in Southeast Asia.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“On this note, allow me to express the Philippines’ support for Timor-Leste’s bid to join the Asean community,” Aquino said as he and the visiting premier faced the press.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“We look forward to working more closely with you in the future in advancing regional dialogue, which we know will redound not only to the growth of our people and our countries, but will also contribute to the stability and continued development of our region,” Aquino added.</span><br />
<br /><span style="font-family: inherit;"></span>
<a name='more'></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Gusmão thanked Aquino for supporting Timor’s bid for membership in the 10-nation regional bloc.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Timor-Leste is seeking membership in Asean as we believe we can contribute to this dynamic and growing region to which we all belong. We look forward to joining with the Philippines in the Asean family,” he said.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Gusmão said he would be leaving on Sunday “with renewed confidence and hope that the strong ties of friendship and solidarity between our peoples will carry on and that our dynamic partnership will continue to strengthen in the future.”</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">At the close of their 22nd summit in Brunei in late April, Aquino and other leaders of Asean expressed support for Timor-Leste’s bid.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Asean Secretary General Le Luong Minh had said that the group was studying Timor-Leste’s bid, stressing that this relatively new nation in Southeast Asia must meet its obligations under Asean’s economic, political and sociocultural pillars.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">Timor-Leste, comprising the eastern half of Timor island, was annexed by Indonesia in 1975 and declared its independence in 2002. It filed an application for Asean membership in 2011.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">At Thursday’s press conference, Aquino said the Philippines and Timor Leste had been working for the past 11 years to turn a “vision of mutual prosperity and peace” into reality for both their peoples. He thanked Gusmão for his government’s $750,000 aid for the victims of Typhoon “Pablo.”</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">The MOUs that were signed Thursday involved Philippine public works officials helping to build the capabilities of Timorese public works personnel in infrastructure planning, quality control and maintenance; the Philippine Normal University helping to devise a program for training Timorese education officials; and establishing a bilateral mechanism between the foreign ministries of both countries.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">“Today, we witnessed the signing of a memorandum of understanding between the Philippine Normal University and the government of Timor-Leste, the objective of which is to enhance the training of Timorese teachers. This is part of our efforts to deepen cooperation in education between our nations,” Aquino said.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: inherit;">http://globalnation.inquirer.net/</span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2273212139345499205.post-1919445727452022752013-06-07T10:47:00.000-07:002013-06-07T10:47:07.046-07:00Xanana Gusmão espera arbitragem rápida para Mar de Timor<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhS1vDygSY0Q5Qjg2PraONkqLDxYHBVQyOE-55QLNgakds4jwyXVFPLA7xw9rGTCwInyEbs1vgcVFjaIADwP7n2aebxQLqFeQrMsrTlsGaWGnzgDyqQHVc2PQ3aGZ3SuCBk_Z1oprUUz9w/s1600/timor+xanana+gusmao.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhS1vDygSY0Q5Qjg2PraONkqLDxYHBVQyOE-55QLNgakds4jwyXVFPLA7xw9rGTCwInyEbs1vgcVFjaIADwP7n2aebxQLqFeQrMsrTlsGaWGnzgDyqQHVc2PQ3aGZ3SuCBk_Z1oprUUz9w/s200/timor+xanana+gusmao.jpg" width="250" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>O primeiro-ministro timorense, Xanana Gusmão, disse em Singapura, num discurso divulgado hoje, esperar que o processo de arbitragem do Tratado sobre Determinados Ajustes Marítimos no Mar de Timor (CMATS) seja resolvido de forma rápida.</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"Sei que alguns de vocês podem estar interessados no processo de arbitragem do Tratado sobre Determinados Ajustes Marítimos no Mar de Timor, o qual irá esclarecer a validade deste tratado", afirmou Xanana Gusmão na quarta-feira, último dia da visita a Singapura, num encontro dedicado ao tema de petróleo na Ásia oferecido pela Thomson Reuters.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"Este é um assunto que Timor-Leste leva muito a sério. Dado que são questões que estão atualmente a ser sujeitas a arbitragem formal, não seria apropriado discuti-las em público, mas posso dizer que esperamos que o assunto seja resolvido de forma rápida e benéfica para todas as partes", acrescentou Xanana Gusmão no discurso, divulgado hoje pelo Governo timorense.<br />
<br />
<a name='more'></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
No discurso, o primeiro-ministro timorense salientou que Timor-Leste e a Austrália têm "um relacionamento bilateral positivo" e que a "arbitragem não vai afetar a grande amizade" com aquele país.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Timor-Leste acusou a Austrália de espionagem no acesso a informação confidencial sobre gás e petróleo no Mar de Timor.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Em causa está o Tratado sobre Determinados Ajustes Marítimos no Mar de Timor (CMATS, sigla em inglês) assinado pelos dois países em 2007 para facilitar a exploração de gás e petróleo no Mar de Timor, na zona fora da Área Conjunta de Desenvolvimento do Petróleo (JPDA).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
O tratado possibilita que Timor-Leste ou a Austrália o denunciem caso não tenha sido aprovado o Plano de Desenvolvimento do campo de exploração de gás Greater Sunrise seis anos após ter entrado em vigor, prazo que terminou em fevereiro.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
No final de abril, Timor-Leste enviou uma notificação a Camberra, na qual afirmava que o tratado entre os dois países era inválido porque a Austrália tinha feito espionagem durante as negociações do mesmo.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Na acusação, Timor-Leste referia que os negociadores australianos tinham na sua posse informação confidencial, relevante para os negociadores timorenses.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A exploração do Greater Sunrise criou um impasse nas relações entre a petrolífera australiana Woodside e as autoridades de Timor-Leste.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Enquanto a empresa australiana defende a exploração numa plataforma flutuante, Timor-Leste insiste na construção de um gasoduto para permitir desenvolver a costa sul do país.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Mesmo que o tratado seja denunciado, os contratos de exploração do Sunrise continuam em vigor e, se a produção começar, o CMATS volta a entrar imediatamente em vigor, a não ser que modificações tenham sido negociadas.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
No tratado, que impede a definição de fronteiras marítimas entre Timor-Leste e a Austrália durante um período de 50 anos, ficou especificado que cada um dos países recebe metade das receitas de exploração do Greater Sunrise.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Além do CMATS, a exploração do gás e petróleo no Mar de Timor é também regulada pelo Tratado do Mar de Timor e pelo Acordo Internacional de Unificação.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
De Singapura, o primeiro-ministro timorense seguiu para as Filipinas onde vai estar até domingo em visita oficial.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Xanana Gusmão regressa a Díli na próxima terça-feira.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
MSE – HB - Lusa - foto António Amaral</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/16410983122006990782noreply@blogger.com0